Varken elever, skolor eller kommuner är likadana, och då kan inte utbildningen organiseras på samma sätt överallt. En liten skola i glesbygd har självfallet andra behov än en stor skola i en tätort. Elevernas bakgrund spelar också roll. Det som är viktigast för eleverna är att de får samma kunskaper och att de når målen. Här är lärarnas kompetens den enskilt viktigaste faktorn.
Vägarna till målen kan och bör vara olika. Metoder och antal lärare måste kunna variera med de lokala behoven. Det gäller även de ekonomiska resurser som skolan får. Våra egna jämförelser visar ingen klar koppling mellan pengar och resultat. Man kan jämföra med hur vården fungerar: målet är att alla personer ska bli friska, men alla behöver olika behandling för att bli det. Det är inte säkert att mer pengar gör nytta; det är rätt sorts vård som är det viktiga.
Skollagen och skolans styrdokument måste lägga fast ramarna för vad eleverna ska lära sig i skolan och vilka mål de ska uppnå. Staten ska inte detaljstyra hur landets alla 6 000 skolor ska skötas. Det klarar kommunerna och skolans ledningar mycket bättre själva. Det är en fråga om demokrati.
