det finns rutiner för att tidigt upptäcka elever som inte når målen, till exempel i form av kunskapskontroller,- det finns rutiner för insatser kopplade till dessa kunskapskontroller,
- det finns tillgång till elevhälsans kompetenser,
- det finns ett inkluderande synsätt där förhållningssättet är att det särskilda stödet i första hand ska ges i klassrummet.
Exempel: I Malung-Sälen spelar aktiva specialpedagoger roll för skolframgångarna
Text: Anna Lytsy
I Malung-Sälens kommun i västra Dalarna bor drygt 10 400 invånare på 41 kvadratmil. Malung-Sälen har haft goda skolresultat under hela 2000-talet, men också förbättrat dem under senare år, bland annat - och kanske framför allt - beroende på sin satsning på specialpedagoger.
I Malung-Sälen har man idag ett team bestående av specialpedagoger som inte är knutna till någon speciell skola, utan bistår samtliga nio. Dessa fristående specialpedagoger har genom sitt "helikopterperspektiv" överblick över samtliga elever i behov av särskilt stöd och arbetar på många nivåer. I deras arbetsuppgifter ingår att göra klassrumsobservationer och handleda lärare samt att vara bollplank för både lärare, arbetslag, rektorer och förvaltningschefer. Specialpedagogerna medverkar också vid övergångarna mellan förskola och skola, samt mellan skolor, och har tagit fram rutiner för hur dessa kan ske på ett så bra sätt som möjligt. De går vidare igenom resultaten från de kunskapskontroller eller "kontrollstationer" som varje elev i varje årskurs passerar varje år i Malung-Sälen, och hjälper till att formulera vilket slags stödinsatser som behövs när det konstaterats att sådana är aktuella.
När något barn inte klarat målen i sin individuella utvecklingsplan är det specialpedagogerna som handleder personalen i hur lärarna ska komma vidare. De hjälper även till vid utformandet av åtgärdsprogram. Specialpedagogerna driver också tillsammans med rektorerna arbetet för likvärdig bedömning och betygsättning, till exempel genom att ta fram anvisningar för arbete med och rättning av de nationella proven. Det händer att specialpedagoger medverkar vid nämndmöten och drar olika ärenden.
- Vi har fokus på varje barn och elev idag, säger förvaltningschef Elisabeth Ohlin.
- Att ha experter som står till de andra lärarnas förfogande på det sätt som specialpedagogerna gör fungerar väldigt bra, säger Gunilla Kapla som är rektor på Blomsterbäcksskolan i Yttermalung.
. Gunilla Kapla poängterar hur viktiga de av specialpedagogerna utformade årliga "kontrollstationerna" är.
- Det räcker inte med de nationella proven! Kontrollstationerna är till stor hjälp för att se var vi behöver sätta in resurser.
Elisabeth Ohlin håller med och lägger till att sådana här kontrollstationer numera finns redan på förskolenivå i Malung-Sälen. Kommunens tolv förskolor har en "egen" specialpedagog som bland annat handleder personal.
- Vi arbetar medvetet i förskolan och med speciella utvärderingsverktyg som framför allt fokuserar på läsning, skrivning och social utveckling i de tidiga skolåren, säger Elisabeth Ohlin.
För de allra svåraste fallen har Malung-Sälen ett centralt team med två rektorer, specialpedagoger och hela elevhälsan med bland annat skolsköterska och kurator.
- Specialpedagogerna har en mycket aktiv och professionell roll idag som ett slags spindlar i nätet. Tillsammans med Centrala teamet jobbar de hela tiden med att sprida goda exempel i hela kommunen. De har också utvecklat samarbetet med de sociala myndigheterna, säger Gunilla Kapla.
- Allt och alla cirklar kring eleverna och deras behov.
