den är horisontell - de politiska partierna är enade om övergripande mål och strategier,- den är vertikal - från politiker till tjänstemän och rektor finns en gemensam syn på uppdraget,
- den underlättas av att det finns god kommunikation och ömsesidigt förtroende, till exempel genom forum för dialog och samarbete,
- politiken lyssnar på verksamhetens behov
Exempel: I Haninge och Lysekil byttes politisk majoritet, men inte strategi
Text: Anna Lytsy
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL ställde frågan om betydelsen av samsyn om mål och riktning, och om hur man når fram till och behåller en sådan samsyn, till nuvarande och tidigare ordföranden i de för skolan ansvariga nämnderna i Lysekils respektive Haninge kommun.
Mats Karlsson (m), ordförande i bildningsnämnden i Lysekils kommun:
Det gäller att hitta en gemensam relation mellan ledning, lärare och elever. Vi politiker måste ta till oss vad personalen i skolan säger så att det inte uppstår en förtroendeklyfta. Enighet i synen på resultat och kunskap i skolan är ett måste och vi bör har en samsyn vad gäller kunskapskontroller för att varje barn ska få den hjälp det behöver i tid.
Klas-Göran Henriksson (s), vice ordförande och tidigare ordförande i samma nämnd:
Det har stor betydelse att ha en samsyn om mål och riktning, vilken sedan måste genomsyra verksamheterna, och det är av stor betydelse att skolchef/bildningschef och ledningen omfattas av denna samsyn. Samsyn ger oss politiker ryggrad i kommunstyrelsen och fullmäktige när det gäller skolfrågor. Att det finns kontinuitet är också av stor betydelse, naturligtvis över partigränser men också att inte alla politiker byts ut vid val.
Man uppnår samsyn genom att stå fast vid målen/riktlinjerna. Det skapar förtroende. Vi har haft goda och mindre goda år avseende tilldelade medel, men vi har i stort sett hela tiden värnat om kärnverksamheten och det har hela nämnden stått bakom. Jag tror också att personkemin spelar roll, man kan tycka olika i sakfrågan, men om viljan finns till en samsyn för verksamhetens bästa, så ger och tar man för att komma fram till en gemensam hållning. Det visar på styrka och verksamheterna känner sig trygga och kan se framåt. Vi har också träffat våra ledare kontinuerligt, detta har skapat ändå mer förtroende och respekt för varandras roller. Detta har förhoppningsvis smittat av sig neråt i pyramiden.
Martina Mossberg (m), ordförande i grund- och förskolenämnden, Haninge kommun:
Samsyn är oerhört viktigt. Med samsyn om vad vi vill åstadkomma har vi i Haninge lyckats sätta gemensamma mål. Då blir uppdraget och riktningen tydlig. För oss har det varit viktigt att samarbeta över blockgränserna kring de här frågorna så att mål och uppdrag blir tydliga gentemot våra skolor.
Genom vår samsyn blir det tydligt vad som gäller, det är bara att sätta fart med arbetet.
För att uppnå denna samsyn krävdes för oss i Haninge en insikt, i hela organisationen, att vi måste förändra oss. Våra resultat var alldeles för dåliga. Inga bortförklaringar var tillräckliga, utan det blev väldigt tydligt att det krävdes en förändring av vårt eget arbetssätt - ända från politiken och ner till klassrummen. Det borde egentligen inte behövas en krisartad situation för att komma till insikt. Men det krävs en förändrad syn på skolan inom politiken. Skolans resultat är varken en följd av ojämlikhet eller bristande incitament till studier. När skolan fullt ut tar ansvar för att varje barn lär sig det som den ska så spelar inte socioekonomiska faktorer längre någon roll. Elevernas kunskaper är det enda konkreta resultat som vi kan se i skolan. Därför måste vi våga ta kunskapsuppdraget på allvar.
Detta kan låta enkelt - men det är ingen lätt process, varken för politiken eller för våra skolor. Inom politiken tror jag för det första att det krävs en ömsesidig respekt. Oavsett ideologisk syn på vårt samhälle är skolans uppdrag gemensamt. Skolan är inte till för att plocka politiska poäng. För det andra krävs en insikt om att våra elever drabbas av politikens destruktiva konflikter. Anklagelser och strider, oavsett vad de handlar om, leder inte till att elevernas resultat förbättras. I Haninge har vi självklart politiska debatter, men inte om skolans uppdrag. Det ligger fast.
Robert Nord (s), andre vice ordförande i kommunstyrelsen och tidigare ordförande i dåvarande utbildningsnämnden i Haninge:
När Haninge 2004 utsågs till Sveriges sämsta skolkommun valde vi politiker att istället för att skylla på fel i rankningen faktisk erkänna våra brister. Att vi vågade det gjorde att det fanns goda förutsättningar till en bred politisk samsyn. Vi fick samma problembild vilket är en förutsättning för att sedan kunna bli överens om åtgärderna. Hade vi inte sagt att något är fel hade majoritet och opposition grälat om hur verkligheten såg ut istället för att tillsammans arbeta för att åstadkomma en förbättring. Att vi lyckades åstadkomma en enighet från vänster till höger har otroligt stor betydelse för att få genomslag för förändringsarbete. Ingen i organisationen ska tvivla på vart Haninge är på väg och de ska heller inte kunna sätta sig ned och vänta på maktskifte, för vi är överens om vart vi ska och vad som ska göras. En demokrati förutsätter att åsikter byts mot varandra och att det går att utkräva ansvar. Men i krislägen gäller det att hålla ihop och markera enighet.
Att påbörja ett så omfattande förnyelsearbete som Haninge genomför är inte lätt. På så sätt kan vi säga att krisen var en tillgång för oss då den gjorde att alla: politiker, förvaltning, skolledare, lärare, elever och föräldrar insåg allvaret och att någonting måste göras. Vi valde också att börja i toppen, det vill säga vi politiker gick först ut och sa att vi gjort fel och att vi tänker ändra oss. Politiken förändrades och förnyades. Sedan omorganiserades förvaltningen, därefter blev det förändringar i skolorganisationen för att slutligen hamna hos de enskilda lärarna. Att förändra är många gånger smärtsamt och att vi började i toppen gjorde att acceptansen för förändringarna ökade i hela organisationen.
