det finns en uppföljning av såväl kunskapsresultat som andra mer "mjuka" värden,- de genomförda uppföljningarna och utvärderingarna används som ett verktyg för skolutveckling,
- elevernas kunskapsutveckling följs på klassrumsnivå ("koll på varje barn") genom exempelvis screening och tester som genomförs regelbundet i olika ämnen,
- det finns system för återkoppling av resultaten i kombination med krav på utveckling/förbättring,
- politikerna tar aktiv del av uppföljningen samt för diskussioner om skolans resultat.
Exempel: I Lomma missar man inget vad gäller uppföljning och utvärdering
Text: Anna Lytsy
Förvaltningschef Eva Albihn i Lomma formulerar sig tydligt:
- Politik handlar om vad som ska göras. Barn- och utbildningsnämndens affärsidé är att jobba för barn och ungdomar på olika, fastställda sätt. Vi i organisationen är de som ska genomföra det uppdrag som politikerna gett oss. Därför måste vi ständigt utvärdera oss själva, dels vad gäller huruvida vi jobbar med rätt saker, dels rörande vad det är vi levererar.
- Och om vi utför vårt uppdrag, eller inte, visar sig främst genom två saker: om eleverna når de resultat de ska, och om vi håller budget.
Vad gäller Lommabarnens resultat är de höga sedan något tiotal år. Förvaltningsledningens egna förklaringar till det handlar bland annat om välutbildade och engagerade föräldrar, höga förväntningar på barnen från skolans håll, tydliga roller och en tydlig ansvarsfördelning för chefer och personal. Men för den som fortsätter fråga verkar det finnas ännu ett svar. Nämligen ett noggrant utarbetat och sedan länge tillämpat system för kvalitetssäkring kallat "hjulet".
- Det är inte säkert att hjulet är den enda lösningen eller det enda sättet att göra det här på, men jag tycker att vi, med hjälp av hjulet, har blivit väldigt duktiga på att genomlysa målkedjan både uppifrån och ner och nerifrån och upp, säger Eva Albihn.
- Uppföljning tar mycket tid och kraft, men det leder också till bättre resultat.
Utbildningschef Kerstin Ferbas håller med:
- Vi tillämpar en mycket långtgående delegation, vilket kräver noggrann uppföljning, för allas skull. Hjulet är ett mycket strikt utvärderings- och uppföljningsverktyg.
Konkret ser det omtalade hjulet ut som en tårta med tolv bitar, vilket betyder en för varje kalendermånad. I alla tårtbitar utom för januari och juli står det "månadsuppföljning", vilket betyder att samtliga rektorer rapporterar till nämnden om hur de ligger till ekonomiskt. Förutom den regelbundna, ekonomiska rapporteringen ska Lommarektorerna varje månad även fokusera på och rapportera vidare om hur det är ställt med en specifik kvalitetsfaktor. Den finns inskriven i en specifik månadstårtbit och kan vara till exempel strategisk planering, ledarskap eller brukartillfredsställelse. Två gånger om året går både den ekonomiska och den månadsspecifika rapporteringen vidare från förvaltning och nämnd till kommunstyrelsen.
Det låter jobbigt, men både Eva Althin och Kerstin Ferbas säger att hjulet snarare avlastar än tynger rektorerna i deras arbetsvardag genom att det fungerar som ett slags checklista eller redskap för självvärdering.
- Hjulet och rapporteringen handlar inte om att kontrollera rektorerna, utan om att erbjuda en struktur som gör det möjligt för dem att utföra det uppdrag de ytterst har fått av politikerna, säger Eva Althin.
Kerstin Ferbas påpekar att allt är inbakat i hjulets frågor. Har man som rektor i Lomma svarat på dem så vet man att man förhållit sig till allt som både staten och Lomma kommun förväntar sig att man inom sitt uppdrag ska förhålla sig till. Dessutom är kvalitetsredovisningen till Skolverket inbakad, även den. Totalt sett blir det kanske till och med mindre redovisande och rapportskrivande med detta kompakta allt-i-ett-system än vad det skulle bli med ett antal separata redovisningsplikter.
Och framför allt blir det tryggare.
- Hjulet med fokusfrågorna utgör en väldigt bra grund för en riskanalys eftersom ingenting hamnar utanför, säger Eva Albihn.
Här finns en övertygelse om att ett medvetet arbete med uppföljning och utvärdering lönar sig och leder till resultat. Detta synsätt avspeglar sig även på elevnivå i och med Lommas sätt att ha koll på varje enskilt barn alltifrån förskoleklassnivå och uppåt.
- Vi vinnlägger oss särskilt om att upptäcka eventuella problem med läsning och grundläggande matematik redan i förskoleklassen och årskurs ett. Jag tror inte att vi hade haft så nöjda föräldrar om vi inte hade haft så tydligt formulerade mål, och en sådan koll på att de uppfylls, säger Kerstin Ferbas.
