Den statliga satsningen på kompetensutveckling av lärare – lärarlyftet – är till stora delar mycket lyckad. Men en enkät som Sveriges Kommuner och Landsting genomförde bland kommunerna när lärarlyftet inletts, visade att det finns flera sätt att göra lärarlyftet bättre och effektivare.
En tydlig tendens i enkäten var att kommunerna tyckte rutinerna kring ansökan till kurser var krångliga och svåra att förstå. Utbudet av kurser borde dessutom utvecklas mer med hänsyn till kommuners och andra huvudmäns behov. Högskolorna borde därför ha uppdraget att utveckla kursutbudet tillsammans med huvudmännen. I dag är det Skolverket som upphandlar kurserna, vilket är alltför omständligt och inte är anpassat till behoven hos de enskilda skolorna och lärarna
Dessutom tycker Sveriges Kommuner och Landsting att regelverket för satsningen är alldeles för snäva och detaljerade. De kan hindra både kommunala skolor och friskolor att delta i lärarlyftet. Varje huvudman får i dag ett visst antal poäng som de kan använda till utbildning på högskolan. Denna poängsumma räknas ut med en rad variabler som inte har mycket att göra med lärarnas behov av kompetensutveckling.
Vi föreslår i stället att ramarna tas bort och ersätts av möjligheten att söka kurser helt fritt. Det gör det lättare för lärarna att få sin vidareutbildning och ger i förlängningen eleverna större chans att nå skolans mål.
Fakta om lärarlyftet
Lärarlyftet ger lärare chansen att utbilda sig vidare och under utbildningen behålla 80 procent av lönen. Satsningen pågår mellan 2007 och 2010. Totalt investeras 2,8 miljarder kronor i lärarlyftets satsning på kompetensutveckling.
Cirka 5 700 lärare har deltagit i lärarlyftet under år 2008. De flesta lärare har studerat på halvfart. Mer än 90 procent av alla kommuner har deltagit i lärarlyftet hittills.
Totalt finns över 1000 huvudmän - kommuner och fristående skolor – som kan ta del av lärarlyftet.
|
