Olika skolformer

Förskola

Förskolan är en pedagogisk gruppverksamhet för barn från 1 år fram till skolstarten. Barn börjar i förskolan vid olika åldrar och deltar under olika lång tid. Förskolans uppgift är att lägga grunden för ett livslångt lärande.

Allt fler barn går i förskola i Sverige. Hösten 2007 gick cirka 417 000 barn i förskola, vilket var knappt 21 000 fler än året innan. Det motsvarar drygt 80 procent av alla barn i förskoleålder 1-5 år. 5 procent av 1-5-åringarna går i familjedaghem.

Kommunerna erbjuder förskola eller familjedaghem till barn från 1 år:

• när föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar
• när föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga med ett syskon. Barnen erbjuds då plats under minst 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan.

De flesta, men långt ifrån alla, förskolor drivs i kommunal regi. Drygt 17 procent av förskolebarnen går i förskola i enskild regi. Andelen varierar mellan kommunerna.

Familjedaghem

I familjedaghem tar en dagbarnvårdare emot barn i sitt eget hem. Barnen är i åldern 1 till och med 12 år. De flesta är mellan 1 och 5 år. Cirka 5 procent av 1-5-åringarna är inskrivna i familjedaghem. Antalet skolbarn som går i familjedaghem efter skoldagens slut är färre och motsvarar mindre än 0,5 procent av skolbarnen i ålder 6-12 år.

Öppen förskola

Öppen förskola vänder sig till barn som inte är inskrivna i förskola och deras föräldrar eller annan vuxen som följer med barnet. Den kan också vara ett komplement till familjedaghem.

I 162 av landets 290 kommuner fanns minst en öppen förskola 2007. Totaltfanns 455 öppna förskolor.

Fritidshem

Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn till och med 12 år. Uppgiften är att komplettera skolan och erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Fritidshem är avsedda för barn under den del av dagen då de inte vistas i skolan beroende på föräldrarnas arbete eller studier.

Fritidshemmen är ofta samordnade med skolan. Samordningen kan gälla personal, lokaler och den pedagogiska verksamheten.

Nästan 80 procent av alla skolbarn i åldern 6 till 9 år är inskrivna i fritidshem. Bland barn 10-12 år går 12 procent i fritidshem. En liten del cirka 0,5 procent av skolbarnen får skolbarnsomsorg i familjedaghem.

Öppen fritidsverksamhet

Öppen fritidsverksamhet vänder sig till barn, i 10 till 12 åldern, som inte behöver den omsorg och tillsyn som ges i fritidshem eller familjedaghem. Den kan också vara ett komplement till skolbarn som är i familjedaghem. Barnen är inte inskrivna.

Knappt en fjärdedel av kommunerna organiserar öppen fritidsverksamhet.

År 2007 fanns 605 öppna fritidsverksamheter, vilket var 24 fler än året innan.

Förskoleklass

Förskoleklassen är en frivillig skolform. Alla barn erbjuds plats i förskoleklass från och med höstterminen det år de fyller 6 år och till dess de börjar sin grundskoleutbildning. Förskoleklassen organiseras på olika sätt i olika kommuner. Oftast har den samma rektor som en grundskola. Förskoleklassen omfattar minst 525 timmar om året och är avgiftsfri.

96 procent av alla sexåringar i befolkningen går i förskoleklass. Av de sexåringar som inte går i förskoleklass går några i grundskolans årskurs 1 och några i förskola.

De flesta barn i förskoleklass går i en kommunalt driven skola. Cirka 8 procent går i enskilt driven förskoleklass.

Grundskola

Grundskolan är en nioårig obligatorisk skolform för barn mellan 7 och 16 år. Grundskolan består av 9 läsår. För de barn som inte kan genomföra sin skolgång i grundskolan finns specialskolan och den obligatoriska särskolan.

De allra flesta grundskolor i Sverige är kommunala, vilket innebär att det är kommunen som är huvudman för verksamheten. Elever och föräldrar har ofta även möjlighet att välja en skola som drivs av en annan kommun än den man bor i, eller en fristående skola. Den kommun där eleven är folkbokförd betalar elevens skolgång oavsett var eleven går i skola.

I genomsnitt går cirka 9 procent av grundskoleeleverna går i en fristående skola, men det varierar mellan kommunerna. I 40 kommuner går ingen elev i fristående skola och i enstaka kommuner får fler än 30 procent av eleverna sin grundskoleutbildning i en fristående skola.

Obligatorisk särskola

Den obligatoriska särskolan omfattar två parallella skolformer, grundsärskolan och träningsskolan.

• I grundsärskolan går barn med lindrig utvecklingsstörning. I grundsärskolan undervisas eleven i stort sett i samma ämnen som i grundskolan och ämnenas innehåll och omfattning anpassas till elevens egna förutsättningar.
• I träningsskolan går barn som inte kan gå i grundsärskolan. Istället för enskilda ämnen inrymmer träningsskolans verksamhet de fem ämnesområdena; estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktivitet och verklighetsuppfattning.

Specialskola

För barn med dövhet eller hörselskada finns specialskolan. Den omfattar 10 läsår och ska motsvara grundskolan så långt som det är möjligt. Specialskolan (och även Sameskolan) styrs och bedrivs till skillnad från övriga skolformer av staten istället för av kommunerna.

Sameskola

Samers barn kan få utbildning i sameskolan som omfattar årskurserna 1-6. Utbildningen i sameskolan ska ge samers barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen till och med årskurs 6 i grundskolan. I årskurserna 7-9 går samers barn i grundskolan. Sameskolan (och även Specialskolan) styrs och bedrivs till skillnad från övriga skolformer av staten istället för av kommunerna.

Gymnasieskola

Gymnasieskolan är en frivillig skolform som ungdomar kan välja att genomföra efter avslutad grundskola. Den kommun där eleven är folkbokförd bekostar utbildningen oavsett var eleven får sin utbildning.

I genomsnitt går 63 procent av eleverna på en skola som drivs av den kommun där de är folkbokförda, 21 procent går i en kommunal gymnasieskola i en annan kommun än där de är folkbokförda och cirka 15 procent av gymnasieeleverna går i en fristående gymnasieskola. Drygt 1 procent får sin gymnasieutbildning i en landstingskommunal gymnasieskola.

Gymnasieskolan består av olika typer av program

• 17 nationella program som pågår under 3 år. De är indelade i obligatoriska kurser, valbara kurser, individuella val, kärnämnen och projektarbete.
• Individuella program för elever med speciella utbildningsbehov. De elever som inte har godkänt grundskolebetyg i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska är inte behöriga att söka ett nationellt program. De eleverna erbjuds istället studier på ett individuellt program.
• Specialutformade program som kombinerar ämnen från olika nationella program.

De 17 nationella programmen är:

• Barn- och fritidsprogrammet
• Byggprogrammet
• Elprogrammet
• Energiprogrammet
• Estetiska programmet
• Fordonsprogrammet
• Handels- och administrationsprogrammet
• Hantverksprogrammet
• Hotell- och restaurang programmet
• Industriprogrammet
• Livsmedelsprogrammet
• Medieprogrammet
• Naturbruksprogrammet
• Naturvetenskapsprogrammet
• Omvårdnadsprogrammet
• Samhällsvetenskapsprogrammet
• Teknikprogrammet

De olika gymnasieprogrammen kan antingen vara studieförberedande, yrkesförberedande eller både och.

Varje nationellt gymnasieprogram innefattar:

• Åtta kärnämnen - Engelska, estetisk verksamhet, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, samhällskunskap, svenska eller svenska som andra språk, samt religionskunskap.
• Ett antal karaktärsämnen som är speciella för det program som valts.
• Projektarbete.
• Arbetsförlagd utbildning, APU, på de yrkesförberedande programmen.

Grundläggande vuxenutbildning

Grundläggande vuxenutbildning har till syfte att ge vuxna "sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den skall också syfta till att möjliggöra fortsatta studier."

Kommunen ansvarar för att invånare som har rätt till utbildningen och vill studera får det.

Rätt till grundläggande vuxenutbildning har en vuxen från och med 1 juli det år man 20 år om den om saknar de kunskaper som barn och ungdomar får i grundskolan. Personen ska vara folkbokförd i kommunen men kan erbjudas utbildningen i en annan kommun.

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan skall ge. Vuxenutbildningen är likvärdig med utbildningen i ungdomsgymnasiet, men inte identisk.

Behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning är kommuninvånare från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år eller när han slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan

För varje kurs måste man:

• sakna eller ha brister i de kunskaper som kursen ska ge
• ha förutsättningar att följa kursen

Svenskundervisning för invandrare (Sfi)

Svenskundervisning för invandrare är grundläggande utbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som modersmål.

Man har rätt att studera i sfi när man:

• är vuxen (från och med 1 juli det år man fyller 16)
• inte har grundkunskaper i svenska
• är folkbokförd i en kommun

Den kommun där en person bor ansvar för att erbjuda utbildningen.

Särvux

Särvux är en frivillig skolform som omfattar

• grundläggande särvux, vilket motsvarar obligatoriska särskolan (nivåerna träningsskola och grundsärskola)
• gymnasial särvux motsvarande utbildning som ungdomar kan få på de nationella eller specialutformade programmen i gymnasiesärskolan.

Särvux finns för personer som är 20 år från och med andra kalenderhalvåret och har diagnosen utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, eller fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.