På olika nivåer satsar samhället idag stora resurser på insatser till barn och ungdomar. Många barn i Sverige växer upp under goda ekonomiska förhållanden.
Men det finns grupper av barn som halkat efter i välfärdsutvecklingen, bland annat barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter, barn till ensamstående och barn som lever i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd.
Det råder samtidigt en viss oklarhet kring ansvarsfördelningen mellan olika huvudmän. Samordningen behöver förbättras på såväl nationell som på regional och lokal nivå och staten behöver ge huvudmännen ett bättre kunskapsstöd.
Det finns en stor okunskap om vilka effekterna är av de insatser barnen får. Barnens egna erfarenheter av insatserna kan tas tillvara på ett bättre sätt.
Kunskapen om vårdens innehåll och effekter behöver öka för att kunna ge barnen ett bra stöd, använda resurserna effektivt och säkra tillgången till adekvata insatser.
Villkoren för flickor respektive pojkar behöver beaktas i verksamheterna. Det krävs krafttag och målmedvetet arbete för att skapa gemensamma lednings- och styrningsstrukturer mellan huvudmän och mellan verksamheter.
Det krävs också starka incitament och systematisk uppföljning för att synkronisering av insatser mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård ska bli märkbar för barn och föräldrar.
SKL har en unik möjlighet att ge kommuner, landsting och regioner stödatt gemensamt arbeta målgruppsfokuserat och verksamhetsöverskridande för att ge barnen bra förutsättningar för sina framtida liv. Inte minst är kultur- och fritidsaktiviteter av stor betydelse för att främja goda villkor för barn och ungdomar.
Kongressens inriktningsmål 2012–2016
- SKL ska stödja utvecklingen i riktning mot att huvudmännen arbetar utifrån ett helhetsperspektiv på barns behov.
- SKL ska fortsätta stödja medlemmarna i att utveckla en evidensbaserad praktik.
Indikatorer 2012
- Samtliga kommuner, landsting och regioner har upprättat samverkansavtal som tydliggör ansvarsgränser för stöd till barn för att främja deras psykiska hälsa och sociala situation.
- Minst hälften av kommunerna och landstingen har börjat tillämpa en av SKL framtagen checklista som stöd för styrning och ledning över huvudmannagränser gällande utsatta barn.
- Kommunerna har tillgång till modeller och verktyg för att arbeta med att höja kvaliteten för placerade barn.
- Alla län har erbjudits stöd för att kunna utveckla systematisk uppföljning av placerade barn och unga.
Fakta
2011 hade 47 procent av landets socialnämnder samverkansöverenskommelser med barn- och ungdomspsykiatrin på ledningsnivån och 42 procent med barnhälsovården. 65 procent av landets kommuner hade dokumenterade rutiner för hur fel och brister följs upp och analyseras.
Därför har SKL prioriterade frågor
Kongressen har valt inriktning för SKLs verksamhet 2012–2016. För att fördjupa och konkretisera inriktningen har styrelsen pekat ut 12 frågor som är särskilt viktiga att följa under år 2012. De kallas prioriterade frågor.
Inriktningsdokumentet
