StartsidaVi arbetar medTillväxt och samhällsbyggnadOffentliga fastigheterNyhetsbladet Offentliga fastigheterPilotprojekt
2012:2

Vid elevhemmet i Motala säkras framtida kostnader för energi

Det är inte självklart att fastighetsföretag följer upp levererade funktioner eller att de kontrollerar att den energiprestanda som beställts vid byggentreprenader har uppnåtts. Det är inte heller ovanligt med brister i genomförda entreprenader. Upptäcks de sent i processen kan det bli kostsamt eller till och med omöjligt att rätta till. I Motala har Fortifikationsverket byggt ett elevhem där det funnits en tydlig plan för vilka energikrav som ska uppnås och hur de ska verifieras redan från programskedet. – Projektet har blivit billigare än beräknat, kvaliteten på utförande har blivit högre och samarbete mellan entreprenör och beställare har utökats, säger Christian Nordling, Handläggare Energi, vid Fortifikationsverket.

Elevbostäderna består av två byggnader om totalt 4 590 m2Atemp. Energikraven för projektet ansluter till Fortifikationsverkets riktlinjer för energi och inomhusklimat och Sveby (Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader)[1]. Energi­prestanda för färdigställda byggnader får inte överstiga 50 % av krav enligt BBR, vilket innebär 55 kWh/m2, Atemp. Byggnaderna värme­försörjs från befintligt fjärrvärmenät. Entreprenaden har genomförts som funktions-­/totalentreprenad av NCC. Slutbesiktning genomfördes under december 2011.

– Kostnaden för totalentreprenaden blev 18 procent lägre än den beräknade investerings­kostnaden. De provningar som genomförts indikerar att energianvändningen blir lägre än de 55 kWh/m2 och år som var ribban, vilket är positivt för framtida energikostnader för drift. Vid bl.a. provtryckning för täthet där kravet var 0,5 l/s m2 visade resultatet 0,22 till 0,28 l/s m2. Uppskattningsvis kommer energianvändningen att landa på 44 kWh per m2 och år. Vi är mycket nöjda med arbetsledaren vid NCC, hans team samt underentreprenörer som varit involverade i projektet. De har gjort ett jättebra jobb, säger Christian Nordling.

Christian Nordling, handläggare energi vid Fortifikations­verket, och Patric Salomonsson, projektledare vid Hifab. Foto: Johan Jarnfeldt.

Fortifikationsverket har under lång tid ställt ambitiösa energikrav vid genomförande av vissa typer av byggentreprenader. Därför var det naturligt för verket att delta i UFOS styrgrupp för skriften Bättre klimatskärm – att ställa krav och följa upp. Man har också följt Svebys arbete med intresse. Sveby står för ”Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader” och är branschens tolkning av de funktionskrav på energi­hushåll­ning som finns i Boverkets Bygg­regler, BBR. En gemensam syn på dessa, till synes enkla men i avtalssammanhang mycket komplicerade föreskrifter, skapar överens­kommelser och praxis för att klara funktions­kraven. När Sveby fanns tillgängligt att använda var det klart intressant för Fortifikationsverket att genomföra pilotprojekt för att tillämpa metoden. Vid tidpunkten fanns planer på att bygga ett elevhem i Motala och en räddningscentral i Linköping. Beslut togs om att båda byggprojekten skulle använda Sveby för att verifiera energi­användningen.

Täthetsprovning pågår. Foto: Per Wickman, Aton

– Det fanns ett tydligt och uttalat intresse från ledningen att projektet skulle genomföras. Både byggprojektledare och driftpersonal är positiva till att använda Sveby, säger Christian Nordling.

Eftersom det var ett nytt sätt att arbeta anlitades i ett tidigt skede en konsult med kunskap inom området, som funnits med som stöd genom hela processen. Det har varit värdefullt och väl investe­rade pengar. Konsultkostnaden har utgjort några promille av totalkostnaden.

Vad har det inneburit att använda Sveby i praktiken?

Centralt och nytt för upphandlingen är att en ramhandling för energi tagits fram och att den var med som del i förfrågningsunderlagen i de admini­strativa föreskrifterna. Energiprogram har tagits fram i enlighet med Sveby, som också är en rambeskrivning och del i förfrågningsunderlaget.

För att säkra samarbetet mellan aktörer i olika skeden under byggprocessen har en checklista för energiuppföljning upprättats. Där beskrivs ansvars­­fördelning för övergripande uppföljnings­aktiviteter och leveranser. Entreprenören är ansvarig för all energisamordning under anbuds-, projekterings- och entreprenadtiden samt ansvarar för att följa upp energiprestanda under fem års drift. Checklistan är också del av energi­program/rambeskrivning. – Samarbetet mellan alla involverade har ökat betydligt, vilket ger näring till vardagsslitet, menar Christian.

Egenkontroller och provning har skett löpande efter de handlingar som upprättats. Resultat från provningar och kontroller har uppdaterats fort­löpande i energiverifikatet. Kontroll av energi­prestanda har utförts med energi­beräknings­program vid fyra tillfällen; under projektering, under byggskede med uppmätta värden efter provning samt efter idrifttagande av byggnad när provning vid sommar- och vinterdriftfall genom­förs. Energiberäkningarna utgör del av entrepre­nörens egenprovning på byggplats och ingår i energiverifikatet som är en samlad relations­­handling som följer med och uppdateras genom hela byggprocessen. 

Skillnader mellan att upphandla traditionellt och att använda Sveby

Då det fanns en ramhandling för energi i entreprenaden, innebar det med automatik att energi­prestanda utgjorde del av besiktningen, vilket inte förekommer i traditionella byggprojekt.       – Det var svårt att få en besiktningsman för energi­delen. Vi hade två avhopp av besiktnings­män. Skälet var att de inte genomfört denna typ av besiktningar tidigare. Det löste sig, genom att de anlitade den konsult som varit stöd vid uppfölj­ning av energiprestanda även för denna del. I övrigt har arbetet bara varit positivt.

– Generellt tror jag att Sveby anses vara för omfattande av många, men ibland är det väl så att myggor silas och kameler sväljs för att det är svårt att veta hur bl.a. kraven ska formuleras i anbuds­underlaget, säger Christian Nordling. 

– Sveby är egentligen inte särskilt komplicerat. Det beskrivs bra hur man ska gå tillväga i de framtagna checklistorna och bilagor som jag särskilt uppskattar. Energiverifikatet är ett levande dokument där samarbete krävs mellan projektörer, entreprenörer, projektledare och drift­organisation. Det ger mindre risk för glapp mellan olika faser i byggentreprenaden, eftersom det finns ett tydligt utpekat ansvar för vem som gör vad. Användning av Sveby kan liknas med en stafett­pinne där alla berörda lämnar över information till olika ansvarsområden, från tidiga skeden till garanti­period. Överlämningen gör att alla, från bygg­projekt­ledare, projektörer till entreprenörer, installatörer och snickare får en känsla för vad som gäller.  

Arbetet med Sveby för elevhemsprojektet i Motala har varit mycket lyckat så här långt. Nästa steg är att färdigställa räddningsstationen i Linköping utifrån ungefär samma upplägg. Sedan ska det bli spännande att se vad utvärderingen inom Sveby respektive Chalmers visar. Båda är lika viktiga och syftet är att få riktlinjer för vilka rutiner som passar bäst för Fortifikationsverket.
– Vi kommer med stor sannolikhet att använda Sveby igen, avslutar Christian Nordling.

Pilotprojekt för att mäta, utvärdera och åskådliggöra energiprestanda

I samband med upphandling och genomförande av byggentreprenader finns stora möjligheter att påverka framtida kostnader för energi och utsläpp av växthusgaser. Tydliga krav på lönsamhet och verifiering av energiprestanda är en framgångs­faktor, men hur ska arbetet genomföras? Hur kan energikrav formuleras, entreprenörer utvärderas och resultat mätas, för att veta att slutprodukten ger önskad effekt när jobbet är utfört?

UFOS, Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor, kommer att följa ett antal beställare genom olika typer av byggprojekt där de delar med sig av sina erfarenheter. Syftet är att presentera olika arbetssätt, verktyg och metoder för hur energikrav kan formuleras och verifiering av resultat kan göras under olika skeden i bygg­processen. Exempel ges från både nybyggnationer och ombyggnationer med krav på olika nivåer för energiprestanda. Erfarenheterna presenteras i nyhetsbrev som ges ut ca fyra ggr per år. Till varje nyhetsbrev bifogas en bilaga med en djupare beskrivning av respektive projekt. 

Länkar till skrifter och program för tillvägagångs­sätt vid verifiering av energiprestanda: Sveby www.sveby.org. Det finns också flera skrifter utgivna av UFOS som beskriver hur krav kan ställas och följas upp i byggentreprenader: Räkna för livet – handbok för livscykelkostnader (LCC) (2010), Hela vägen fram – uppföljning av energikrav i byggprocessen (2007), Bättre klimatskärm – att ställa krav och följa upp (2010), Energi och driftstatistik – ett nödvändigt redskap i daglig fastighetsförvaltning (2010). Samtliga kan beställas från www.skl.se/publikationer.

Frågor

Frågor besvaras av Jonas Hagetoft, tfn 08-452 79 52 eller Sonja Pagrotsky, tfn 08-452 76 26 eller via e-post fornamn.efternamn@skl.se. Frågor besvaras också av Margot Bratt, K-konsult Energi, tfn 070-561 44 92, e-post margot.bratt@kkonsult.se.

Faktabladet Elevbostäder i Motala medföljer utskicket av detta nyhetsblad samt bifogas nedan.



[1] Sveby står för ”Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader” och är branschens tolkning av de funktionskrav på energihushållning som finns i Boverkets Byggregler, BBR. En gemensam syn på dessa, till synes enkla men i avtalssammanhang komplicerade föreskrifter, skapar överenskommelser och praxis för att klara funktionskraven.