StartsidaVi arbetar medTillväxt och samhällsbyggnadForskning och innovationFastighetsfonden
Nu 118 medlemmar

FoU-fond för fastighetsfrågor

Sedan 1 juli 2000 finansieras förbundets utvecklingsverksamhet inom området lokalförsörjning och fastighetsförvaltning av en särskild FoU-fond för fastighetsfrågor.

Den sänkning av förbundsavgiften (förbundets "medlemsavgift") som har gjorts successivt under de senaste åren innebär att mer omfattande utvecklingsverksamhet inte längre ryms inom ramen för förbundets ordinarie budget. Istället har förbundet bjudit in kommunerna att frivilligt delta i finansieringen genom en särskild fond. För närvarande är 118 kommuner betalande medlemmar i fonden.

Fonden får sina medel via en avgift som deltagande kommuner betalar. Avgiften är 50 öre per kommuninnevånare och år med en högsta avgift om 80 000 kronor för de största kommunerna. Influtna medel i fonden skall finansiera utvecklingsverksamheten samt övriga externa kostnader knutna till nyhetsblad m m.

De medel som tillförs fonden skiljs från förbundets "ordinarie" ekonomi. Det faktum att avgiften är frivillig och specialdestinerad till utvecklingsverksamhet innebär att samtliga medel särredovisas. Över- och underskott balanseras i ny räkning över årsskiften. Medlen kan inte användas för andra ändamål än vad de är avsedda för.

Utvecklingsverksamhet är nödvändig

Det samlade kommunala lokalbeståndet för skolor, barnstugor, äldrebostäder, förvaltningslokaler etc. omfattar totalt cirka 50 miljoner kvadratmeter till en årlig kostnad av 30–40 miljarder kronor. Verksamhetslokalerna är den dagliga arbetsplatsen för mer än 600 000 kommunanställda runt om i landet.

Att minska lokalkostnader och bidra till ett effektivare nyttjande av kommunernas lokalresurser ger möjligheter att överföra pengar från lokaler till nyttjarna, det vill säga den primärkommunala kärnverksamheten, vård, skola och omsorg. Att öka kvaliteten på lokalerna och de lokalanknutna tjänsterna kan också bidra till en bättre och effektivare arbetsmiljö för de anställda samt leda till ökad kvalitet och effektivitet i de offentliga kärnverksamheterna. Dessa möjligheter utgör den övergripande målsättningen för kommunernas fastighetsförvaltning och lokalförsörjning.

Fondens utvecklingsverksamhet

För att effektivisera lokalförsörjningen, sänka kommunernas kostnader och förbättra arbetsmiljön för de som verkar i kommunernas lokaler är det viktigt att det finns en fungerande utvecklingsverksamhet, såväl lokalt som centralt. Sedan 1993 har Kommunförbundets gatu- och fastighetssektion, numera avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, haft ansvaret för att driva utvecklingsarbetet på den nationella nivån med ambitionen att skapa förutsättningar för de enskilda kommunerna att minska sina kostnader för fastighetsförvaltning och lokalförsörjning. Syftet med fonden och förbundets verksamhet är främst att:

  • Kartlägga, dokumentera och sprida goda exempel från såväl kommuner som andra fastighetsförvaltare.

  • Ta initiativ till och genomföra utvecklingsprojekt som främjar effektiviseringen av kommunernas lokalförsörjning.

  • Följa forskning och utveckling såväl nationellt som internationellt och ta ansvar för att nya kunskaper kan nyttiggöras i kommunerna.

  • Verka för ökad produktivitet, effektivitet och kvalitet i kommunernas fastighetsorganisationer.

  • Verka för att fastighetsorganisationerna utvecklas till att vara kompetenta och kostnadseffektiva stödfunktioner till kärnverksamheten.

  • Verka för ökad lokaleffektivitet inom kärnverksamheten.

  • Verka för en fastighetsekonomisk, företagsekonomisk och teknisk utveckling av kommunalt fastighetsföretagande med tyngdpunkt på förvaltning av värden och funktioner över tiden.

  • Verka för en fastighetshantering som är ekologiskt hållbar.

  • Verka för ett utvidgat FoU-samarbete med andra offentliga fastighetsförvaltare och andra branschaktörer.

De resurser som sektionen disponerar för fastighetsfrågor är på personalsidan två handläggare som arbetar heltid och sedvanligt assistentstöd vilka finansieras av Sveriges Kommuner och Landsting, som även står för övriga arbetsplatskostnader i form av lokaler, IT, kopiering etc.

FoU-fonden för fastighetsfrågor fick år 2002 in ca 2,2 miljoner kronor. Tack vare de 118 kommuner som är medlemmar har sektionen haft möjlighet att driva ett flertal spännande projekt med bäring på högaktuella fastighetsfrågor och som syftar till att förbättra och effektivisera den kommunala fastighetsförvaltningen.

Sektionens arbete är väl förankrat i kommunerna genom den organisation som byggts upp kring såväl intressebevakning som utvecklingsverksamheten. Prioritering och beslut om projekt tas av fondstyrelsen som består av fastighetsdirektörer från kommuner av olika storlek och olika delar av Sverige. Fondstyrelsen samlas 4 gånger per år.

Varje år producerar sektionen ett tiotal olika rapporter och skrifter som kostnadsfritt skickas till de kommuner som är medlemmar i fonden (för en fullständig förteckning av de olika skrifterna gå till vår publikationssajt). Inom ramen för den kompetensutveckling som sektionen verkar för arrangeras ett stort antal kurser och konferenser, med ett årligt deltagande av ca 400-600 tjänstemän och politiker (se kalendarium för årets utbud).

Den satsning som hittills gjorts på FoU inom lokalförsörjningen motsvarar mindre än 0,1 promille av de samlade kostnaderna. Att avsätta 0,1 promille av kostnadsmassan är en relativt blygsam satsning. Detta kan t ex jämföras med kommunernas gemensamma program "VA-Forsk" för FoU inom vatten- och avloppsområdet. Under 1999 satsade kommunerna där 8,5 miljoner kronor på en verksamhet som totalt kostar ca 9 miljarder kronor, alltså ca 1 promille av verksamhetens kostnader. Också inom avfallsområdet satsar kommunerna cirka 1 promille av verksamhetens kostnader på gemensamma utvecklingsprojekt via den särskilda FoU-avgift som Renhållningsverksföreningen administrerar.

FoU-fondens styrning och organisation

Till FoU-fonden är en särskild styrelse knuten vars uppdrag är att fatta beslut om satsningar som tar fondens medel i anspråk. Styrelsen består av representanter från de kommuner som bidrar till fondens finansiering och består av sammanlagt 12 ordinarie ledamöter. I styrelsen är minst två ledamöter förtroendevalda och minst två ledamöter representerar lokalnyttjarna. Den handläggande personalen på sekretariatet är adjungerade till styrelsen.

Kansliets uppgift är att utarbeta förslag till projektbeskrivningar, upphandla projekten av konsulter, organisera styrgrupper med kommunalt deltagande för respektive projekt, ansvara för att projekten dokumenteras på ett för kommunerna lämpligt sätt samt att sprida resultaten i såväl skrift som vid olika konferenser. Kansliet ansvarar även för intressebevakning samt löpande service till kommuner.

Fondens medel skall främst finansiera externa kostnader för FoU-verksamheten och andra kostnader som har direkt koppling till denna. Medel ur fonden skall även bekosta en fortsatt FoU inom ramen för samarbetsprojektet Utveckling av Offentligt Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (UFOS), där ett antal offentliga fastighetsförvaltare gått samman om ett gemensamt utvecklingsprogram.

Länk till UFOS webbplats (öppnas i nytt fönster)

Förmåner för fondens medlemmar

De kommuner som betalar FoU-avgiften ges särskilda förmåner. Exempel på sådana är:

  • Gratis utskick av de rapporter som utvecklingsprojekten genererar.

  • Väsentligt lägre avgifter på kurser och konferenser

  • Möjlighet till representation i ledningsgrupp och styrgrupper för projekten, vilket ger nyttiga erfarenheter och kontakter att ta med hem till den egna organisationen.

     

Länk till utgivna rapporter på vår publikationswebbplats (öppnas i nytt fönster)