Handbok GIS-strategi

Kartläggningar visar att cirka 80% av alla beslut som fattas i en kommun rör förhållanden som kan knytas till geografiska lägen, såsom adresser, arbetsställen, brukare i hemtjänsten, skolskjutsar etc. Det blir uppenbart att ett informationssystem, som kan hantera information som är kopplad till geografin, på ett effektivt sätt kommer att stödja verksamheten. GIS bör därför betraktas som en del av kommunens normala IT-verksamhet. Detta synsätt kan göra det lättare att övertyga beslutsfattare och chefstjänstemän om nyttan av, och värdet med, GIS. GIS är inte bara ett modernt "teknikernas karthanteringssystem".

Att införa GIS i en kommun är en omfattande process. Det handlar om ganska stora åtaganden, såväl vad avser arbetsinsats som ekonomiska resurser, och det över ganska lång tid innan nyttoeffekter/vinster börjar visa sig på ett påtagligt sätt.

Målet med detta arbete, 'Handbok GIS-strategi för en kommun', kan anses vara sexfaldigt, nämligen

• att ge tips och idéer för hur ett utvecklings- och införandeprojekt kan gå till

• att beskriva processen hur man utformar och inför en GIS-strategi samt får den gillad inom kommunen

• att beskriva processen hur man utformar en GIS-strategi samt får den accepterad inom kommunen

• att ge exempel på vad som kan ingå i en GIS-strategi samt exempel på utformade och fungerande GIS-strategier

• att initiera till uppbyggnaden av en riksomfattande metadatabas vad avser GIS-tillämpningar. Syftet är att man, inom en kommun, inte skall fundera på utvecklingen av en verksamhetstillämpning utan att först ha tagit reda på om det finns något som redan är utvecklat, och som kan användas, och dessutom veta var detta finns

• att beskriva vilka som arbetar med GIS inom olika kommuner samt hur man får tag i dessa personer och därmed kan få tips och råd

• att initiera till samarbete mellan kommuner

Det är naturligt att man, i många kommuner, tvekar att gå in i en sådan process. Detta gäller särskilt små kommuner med mycket begränsade resurser eller kommuner som, av andra skäl, har en mycket pressad ekonomisk situation. Det blir inte lättare av att kunskapsnivån, såväl vad avser GIS som projektledning, ofta är begränsad trots nyligen genomförd utbildning inom ramen för StrateGIS-projektet. Att kommuner samverkar om GIS-satsningar kan vara ett framgångsrikt, eller till och med nödvändigt, sätt för att lyckas.

Detta samarbete kan utformas på flera sätt. Det kan utformas som ett samarbete med gemensamt GIS-nätverk, gemensamt GIS-projekt, gemensam utbildning eller gemensam drift och förvaltning av GIS. Att samarbeta på detta sätt är lönsamt i alla steg i processen.

Ett annat sätt att samarbeta är att en mindre kommun utnyttjar en större kommun 'som fadder'. Exempel på ett sådant samarbete finns mellan Gävle och Älvkarleby kommuner. Samarbetet kan utformas tvärs över länsgränser, som i det redovisade exemplet, eller med mellanrum mellan kommunerna. Med modern kommunikationsteknik är avstånd inte längre något problem.

I allt sådant här samarbete är det viktigt att inte någondera parten känner sig utnyttjad av den (de) andra.

Många kommuner har dessutom dåliga erfarenheter av tidigare IT-satsningar. Konsulter och programvaruföretag har nästintill lovat 'guld och gröna skogar' med deras system. Verkligheten har ofta visat sig bli en annan. Det är förståeligt om beslutsfattarna (politikerna i kommunstyrelsen) visar sig vara svårövertalade. Därför är argument och tillvägagångssätt desto viktigare, eftersom genomförda utvärderingar verkligen visar på stor potential med ett GIS-införande och därav följande andra åtgärder inom hela informationshanteringsområdet.

Det är, dessutom, viktigt att peka på de oerhört stora investeringarna som gjorts i all den information som används inom kommunen, i form av uppbyggnad och vidmakthållande av alla register och databaser med information. Denna information handlar, i de allra flesta fall, om företeelser som har någon form av geografiskt läge.

I de följande avsnitten i detta arbete finns det såväl textmaterial som bildfiler och två dispositionsmallar.

Textmaterialet är till både för den som bara vill skaffa sig en översiktlig bild av en GIS-satsning handlar om och för den som vill, eller behöver, fördjupa sig i materialet. För den som bara behöver översiktlig information räcker det med att läsa text som är skriven med fet stil. Övriga bör även läsa resten.

Bildfilerna är avsedda att kunna användas vid genomgångar, föreläsningar, presentationer osv. De ingående bilderna får användas fritt, ändras eller kompletteras för att passa i den specifika situationen och för det särskilda syftet. För den som vill ersätta använd bakgrundsmall med en egen sådan så går det också bra.

Dispositionsmallarna är avsedda som hjälpmedel för det egna arbetet. De finns för två situationer - dels för en förstudie syftande till en större GIS-satsning inom kommunen, dels för den blivande GIS-strategin. Dispositionsmallarna är försedda med nyckelord/nyckelfraser samt med hjälptext som stöd för vad som kan föras in under respektive rubrik.