Sammanhållningspolitiken skapar en möjlighet att arbeta för en mer balanserad social och ekonomisk utveckling inom EU och skapar möjligheter för lokal och regional nivå att bättre utnyttja sina lokala resurser vilket i sin tur leder till en hållbar utveckling ur ett större perspektiv. Sammanhållningspolitiken följer perioden för EU:s långtidsbudget som löper under sjuårsperioder. Politikens främsta instrument är strukturfonderna, som omfattar en tredjedel av EU:s budget. Sverige tilldelas ca 17 miljarder kronor från strukturfonderna för den innevarande programperioden som pågår mellan 2007 och 2013.
En gemensam strategi
Mellan år 2000 och 2010 arbetade medlemsländerna i EU efter en gemensam strategi för att möta de ekonomiska och social utmaningar som EU står inför. Strategin som hade namnet Lissabonstrategin syftade till att främja hållbar tillväxt och sysselsättning inom unionen med hjälp av gemensamma mål som sträckte sig fram till 2010. Målformuleringen för Lissabonstrategin var:
EU Ska bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och högre grad av social sammanhållning.
Den gemensamma Lissabonstrategin utgör en grund för de nationella strategier som samtliga medlemsländer utformar för att omsätta sammanhållningspolitiken och strukturfonderna i praktiken. Utifrån de gemensamma målen har Sverige utarbetat ”En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013”, där prioriteringar och insatsområden specifika för Sverige har identifierats. Denna nationella strategi är Sveriges referensram för unionens sammanhållningspolitik 2007 - 2013.
Den strategi som ska ta vid där Lissabonstrategin slutar heter Europa 2020, och ska vägleda unionens arbete under de kommande tio åren. Den nya strategin kommer att påverka sammanhållningspolitikens inrikting efter 2013, och den nya budgetperiodens prioriteringar som avgör strukturfondernas framtida utformning.
Sammanhållningspolitiken efter 2013
Diskussioner om sammanhållningspolitiken efter 2013 är redan igång. Ett offentligt samråd kring EU:s framtida sammanhållningspolitik har redan gett unionens medlämsländer, organisationer och dess invånare möjlighet att lämna synpunkter.
Den ekonomiska krisen har fört upp sammanhållningspolitiken till kärnan av diskussionen av Europas framtida utveckling. Sammanhållningspolitiken betraktas som viktig för genomförandet av Europa 2020, den strategi för hela Europa som ersätter Lissabonstrategin. Diskussionen rör bland annat om sammanhållningspolitiken enbart ska omfatta det minst utvecklade områdena, eller fortsätta vara en utvecklingspolitik för hela Europa.
Sveriges Kommuner och Landsting arbetar för att föra fram de svenska regionernas syn på en framtida sammanhållningspolitik, och visar på mervärdet av det strategiska sättet att arbeta med utvecklingsfrågor utifrån regionala förutsättningar som sammanhållningspolitiken inneburit.
Genomförandet av EU:s tillväxtpolitik är avhängig en fortsatt stark sammanhållningspolitik, där samtliga regioner inom EU tillåts medverka.
