Projekten har utgått från tanken att samhällsentreprenörskap behövs för att möta de utmaningar som samhället står inför och som är svåra att lösa inom ramen för existerande system. Det kan vara en ekonomi som inte går ihop på grund av demografi, ett ökat behov av integration för att klara välfärdsuppdraget och behovet av en tillväxt som inte hotar ett hållbart samhälle.
Genom att kommunen eller regionen på olika sätt stöttar samhällsentreprenöriella initiativ så får man hjälp att lösa sitt uppdrag, att verka för sina medborgares bästa.
Projektidé: Genomföra en förstudie för att utveckla ett koncept på en Entreprenörskapsakademi för samhällsentreprenörer i Botkyrka.
Projektägare: Botkyrka kommun. Mer info: Mattias Lidström
Botkyrka kommun har under lång tid medvetet satsat på att skapa goda förutsättningar för entreprenörskap. En av utmaningarna har varit att det pågår parallella processer, att det saknas en gemensam vision samt att involverade aktörer har olika förutsättningar när det gäller kunskap och kompetens. Detta resulterar i uteblivna synergier för intressenter, en ojämn kvalitet i utförandet och svårigheter att initiera nya partnerskap. Därför ville Botkyrka testa att bygga upp ”ett sammanhållande kitt” mellan olika förvaltningar och externa aktörer samt att höja kunskaps- och kompetensnivån när det gäller entreprenörskap.
Förstudie
Idén är att etablera en Entreprenörskapsakademi, som kan stärka synergieffekterna mellan och kvaliteten i de entreprenöriella initiativ som görs i kommunen. Inom ramen för Smedjan har Botkyrka kommun genomfört en förstudie med syfte att kartlägga vilka insatser som samhällsentreprenörer önskar från offentligt håll samt redovisa ett konceptförslag till en entreprenörskapsakademi. I arbetet med förstudien har samhällsentreprenörerna själva kommit till tals i form av djupintervjuer, fokusgrupper och en workshop.
Förstudien fann att en betydande del av de entreprenöriella aktiviteter som görs hör hemma inom samhällsentreprenörskap. Det handlar ofta om sociala innovationer, som springer ur behov och som i någon mening bidrar till samhällets utveckling och hållbarhet. Den ”nya tidens entreprenörer” är ofta visionärer med stort samhällsengagemang som bygger sin framgång tillsammans med andra. De behöver hitta nya arenor som kompletterar de traditionella entreprenörsarenorna och där kan kommunen och regionen spela en viktig roll.
Kommunen ska stötta
Kommunens uppgift är att skapa förutsättningar som stimulerar och synliggör samhällsentreprenöriella krafter. Genom Entreprenörskapsakademin vill man samordna och utveckla kommunens förhållningssätt till nya idégivare, låta idégivarna vara drivande i hur kommunen borde tänka för att ge dem bättre förutsättningar. Plattformen för entreprenörskapsakademien kan liknas vid en ”hub” (nod) för samhällsentreprenörer.
Entreprenörskapsakademin ska enligt förstudien erbjuda samhällsentreprenörer coachning/processtöd för utveckling av idéer, nätverk och erfarenhetsutbyte, labb och workshops för idéutveckling, uppdragsutbildningar, forskning och omvärldsanalys för att förbättra metoder och processer. Kommunen söker externa medel för att förverkliga akademin.
Projektidé: Att skapa en stabil plattform av kunskap och erfarenheter i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg för vidare arbete med samhällsentreprenörskap.
Projektägare: Fagersta kommun. Mer info: Anders Kilström
Syftet med projektet har varit att öka medvetenheten kring samhällsentreprenörskap hos en bredare allmänhet, visa stöd och uppskattning från offentligt håll för redan befintliga samhällsentreprenörers arbete, samt stimulera ungas intresse för samhällsentreprenörskap.
UF för samhällsentreprenörer
Projektet har haft flera målgrupper. De har riktat sig till kommunernas gymnasieskolor med syfte att stimulera framväxten av samhällsentreprenörskap i gymnasieskolan i samarbete med samhällsprogrammets lärare. Konkret har elever getts möjlighet att inom ramen för 100 poängs projektarbete arbeta med samhällsentreprenörskap, dvs under ett halvt läsår.
De har även inlett ett samarbete med Bergslagens Folkhögskola som driver en kurs för samhällsentreprenörer. Tanken var att inom projektets ram dels utveckla kontakterna med folkhögskolan och de studerande där och bidra till folkhögskolans utveckling vad gäller metod och utbildningsinnehåll.
Diskussioner har pågått med Ung Företagsamhet, UF, i Västmanland om möjligheten att bedriva samhällsentreprenöriella företag inom ramen för UF och man är på väg att etablera ett Ungdomsråd i Fagersta, med egen budget till förfogande. Det är tänkt att de, med dessa pengar, ska kunna stödja ungas samhällsentreprenöriella initiativ.
En gala
Projektledaren har haft många möten med samhällsentreprenörer, med positiv respons på uppmärksamheten. Samhällsentreprenörskapet uppmärksammades också på bred front genom att man i slutet av maj 2010 arrangerade en gala, där framgångsrika lokala och regionala exempel lyftes. Förhoppningen är att projektet har lagt grunden för en plattform där samhällsentreprenörerna känner sig uppskattade och trygga med varandra och kan bilda ett gemensamt nätverk.
Ur kommunal synvinkel har projektet bl.a. lett till att man konkret har kunnat visa uppmärksamhet och uppskattning av samhällsentreprenörer, att gymnasieskolan har tagit till sig begreppet och fortsätter arbeta med det samt att kommunerna skapat en bra kontakt med folkhögskolan i ämnet.
Projektidé: Genom att delta i uppbyggnaden av en smedja som drivs som ett socialt företag ska ett antal personer som står utanför arbetsmarknaden få en skjuts på vägen mot egen försörjning.
Projektägare: Karlstads kommun. Mer info: Veronica Höijer
Grön slöjd och Smide är ett samarbete mellan Region Värmland och Karlstads kommun. Projektet har byggt upp en utomhussmedja på området Sandbäcken i Karlstad, en naturskön plats som gärna besöks av allmänheten och där Karlstads kommun bedriver en arbetslivsinriktad rehabilitering för personer som har en psykisk ohälsa, och/eller ett socialt utanförskap.
Socialt företag
Arbetet med och i smedjan främjar samhällsentreprenörskap genom att koppla det praktiska smedjearbetet till metoder för att skapa något som saknas i många delar av kommunaldrivet socialt arbete, nämligen en funktion för att ge människor en ökad egenmakt att driva sin egen rehabiliteringsprocess och förbättra sina egna förutsättningar.
Målet är att i slutändan ska ett 20-tal personer göra stegförflyttningar mot egen försörjning och ökad egenmakt samt ett minskat utanförskap. Hittills har 8 personer i projektet stegförflyttats mot egen försörjning. Det slutgiltiga långsiktiga målet är naturligtvis ett brutet utanförskap samt egen försörjning Projektet fortsätter till årsskiftet 2010/2011.
Projektet har tagit fram ett informationsmaterial om arbetet och deltagarna har påbörjat kooperativutbildning i Karlstads kommuns regi. Ambitionen är att detta skall ta sig konkreta uttryck i form av uppstart av ett nytt socialt arbetskooperativ.
Projektidé: Genom projektet Ung idé vill Trelleborgs kommun rikta insatser och medel för att stödja samhällsentreprenörskap hos unga i ålder 16-24 år.
Projektägare: Trelleborgs kommun. Mer info: Ola Johnsson
Ung idé – Snabbstart för samhällsentreprenörer gick ut på att Trelleborgs kommun, genom Navigatorcentrum, införde ett projektstöd för att främja engagemang och idéer bland unga i åldern 16-24 år som handlar om att förändra samhället. Navigatorcentrum är en verksamhet som riktar sig till unga i åldern 16-24 år och som är bosatta i Trelleborgs kommun.
Mindre byråkrati
Projektstödet har riktats till projekt och idéer som har potential att bli en självförsörjande verksamhet med samhällsförändring som det primära målet inom områden som t ex omsorg, klimat, boende och segregering. Idéerna ska visa prov på kreativitet genom att presentera nya vägar att angripa samhällsproblem. Ett syfte har varit ökat engagemang och deltagande av unga i utvecklingen av den offentliga, ideella och privata sektorn och att kommunen skulle få en bättre överblick av sina unga medborgare.
En grundtanke i Ung idé var också att att få bort hinder i processen för att få stödet som kan försvåra för de sökande. Exempelvis bestämde man att beslutprocessen skulle ta max två månader fr o m det man söker till att man får besked om man blivit beviljad stöd eller inte. Stödet delades också ut till individer för att processen inte skulle bli mer komplicerad, vilket den blir om man måste ha eller bilda en förening för att söka projektstödet.
Snabbstart för samhällsentreprenörer kommunicerades till unga via kommunens och Navigatorcentrums webbsida, flyers och affischer samt sociala medier som Facebook.
De samhällsentreprenörer som man har nått har inte varit kända för kommunen tidigare och på så vis har man attraherat en helt ny grupp av unga samhällsentreprenörer. Det största hindret som de unga ser är det ekonomiska hindret, det är svårt att sätta igång ett projekt då man inte har någon ekonomisk trygghet att luta sig mot. Därför såg de Ung idé som en bra ingång för att kunna sätta sina idéer och tankar i rullning.
Tre projekt under 2010
En slutsats från projektet är att unga har ett engagemang att driva samhällsfrågor av lokal karaktär. Projektet har tre projekt igång, dessa följs regelbundet och kommer under 2010 att iscensättas och verkställas. Det är en miljöbok för barn, en ungdomstidning för och av unga och en välgörenhetsgala.
Trelleborgs kommun har använt sig av Ung Idé i samband med ett beviljat ESF-projekt kallat ”Ung framtid”, som de avser driva under tre års tid.
De har skapat ett forum där de unga samhällsentreprenörerna ska fungera som mentorer för äldre personer och kommer att anordna en workshop med temat ”Framtidsvisioner”. Resultatet kommer även att spridas genom det nationella nätverket för Navigatorcentrum Sverige.
Projektidé: Vara kommun har utvecklat ett kreativitetsrollspel med namnet Vara Kreativ. Syftet med rollspelet är att de som deltar ska bli medvetna om sin roll i en kreativ och entreprenöriell process.
Projektägare: Vara kommun. Mer info: Linda Carlson
Målet med projektet var att ta fram ett verktyg som kunde stimulera människors kreativitet och entreprenörskapskänsla. Kreativitet går inte att läsa sig till, det måste upplevas, stöttas och uppmuntras. Att bli medveten om detta är avgörande för hur många som blir entreprenörer i framtiden. Verktyget i det här fallet är ett kreativitetsrollspel.
Fem olika roller
Spelet är uppdelat i olika delar. De olika delarna inbegriper övningar i kreativitet, rollspel för att medvetandegöra den egna rollen i nyskapande och entreprenöriella processer samt scenarioövningar som visar hur olika handlingar påverkar den entreprenöriella och den kreativa processen.
Spelet Vara kreativ bygger på tanken att det finns fem olika rollkaraktärer i en kreativ process. Rollerna är: den tillåtande (som tillåter och uppmuntrar), den nyfikne (som samlar information), den fritänkande (den som skapar nya idéer), den utmanande (den som ställer de kritiska frågorna och spetsar idén) och den handlingskraftige (den som gör verklighet av idén). Dessa fem roller tillsammans, utgör grunden för en kreativ process.
Spridas i skolan
Ett vidare mål med projektet är att sprida materialet i den kommunala verksamheten med fokus på skolan där man ska använda spelet för fördjupade diskussioner om kreativitet och tillåtande klimat. I Vara kommun finns redan ett skolutvecklingsprojekt som syftar till att utveckla entreprenöriellt lärande. Det innebar att både kompetensen samt kontaktnätet för framtagande och spridning av materialet var etablerat. I detta kontaktnät fanns även några av kommunens framgångsrika entreprenörer. Spelet har testats av lärarlag, reviderats under resans gång och finns nu tillgängligt för diverse olika skolprojekt.
Ett av de viktigaste resultaten av projektet har varit slutsatsen att det är möjligt att konkretisera den kreativa processen. Vi diskuterar ofta kreativitet i ett allmänt sammanhang, men hur kan vi rent konkret gå tillväga för att stimulera samhällsentreprenörskap. Vara kreativ är ett försök att konkretisera vilka egenskaper som behöver stimuleras för att skapa kreativa processer.
Projektidé: En gemensam studie i fyra kommuner, Linköping, Botkyrka, Högsby, Lycksele, för att bättre förstå vilka behov, drivkrafter och önskemål samhällsentreprenörer har.
Projektägare: Linköpings kommun. Mer info: Christer Sjölund
Studien har genomförts i fyra av Smedjans kommuner, som tillsammans representerar en geografisk spridning och har olika förutsättningar när det gäller demografi, storlek och landsbygd/storstad: Linköping 143 000 invånare, Botkyrka 80 000 invånare, Högsby 6 000 invånare och Lycksele 12 000 invånare.
Studien är utförd av Linköpings universitet och empiriskt hållen med 30 djupintervjuer med olika personer som utpekats som samhällsentreprenörer, därtill ytterligare exempel. Studien listar samhällsentreprenörerna enligt verksamhet, associationsform och finansiering. Den drar slutsatser kring hinder och möjligheter gällande regelverk, finansiering och kommuners roll.
