Viktiga lagändringar inför årsskiftet 2009/2010

Sveriges Kommuner och Landsting har valt ut och summerat texten för några av de viktigaste utifrån Regeringskansliets skrift "Nya lagar och förordningar inför årsskiftet 2009/2010". För flera av dessa har förbundet tidigare skickat ut cirkulär och information.

Läs hela skriften "Nya lagar och förordningar inför årsskiftet 2009/2010" via regeringens hemsida. http://www.regeringen.se/sb/d/11428/a/137161

För mer information sök gällande cirkulär i SKL:s databas

Pressjour: 08 - 452 71 01

Statsrådsberedningen

› Lissabonfördraget

Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen i kraft. Fördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007.

Riksdagen har godkänt Lissabonfördraget samt de protokoll som har förtecknats i slutakten till fördraget. Riksdagen har även godkänt en ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

Lagändringen trädde i kraft den 1 december 2009 (prop. 2007/08:168, SFS 2008:1095 och 2009:1110).

Justitiedepartementet

› Förtursförklaring i domstol

Från den 1 januari 2010 gäller en ny lag om förtursförklaring i domstol som syftar till att förbättra den enskilde partens möjligheter att påskynda handläggningen av ett mål eller ärende i domstol (prop. 2008/09:213). En ansökan om förtursförklaring kan göras beträff ande alla typer av mål och ärenden i domstol. Om handläggningen av målet eller ärendet har oskäligt fördröjts, ska målet eller ärendet förklaras ha förtur i domstolen. Beslut om förtursförklaring avgörs av domstolschefen.

› Bättre möjligheter att välja rättsligt biträde

Den 1 januari 2010 görs ändringar i rättegångsbalken och rättshjälpslagen som innebär att enskilda får bättre möjlighet att välja det rättsliga biträde han eller hon vill ha, även om det rättsliga biträdet har sin verksamhet långt ifrån den ort där den rättsliga angelägenheten huvudsakligen hanteras (prop. 2008/09:232). Den enskilde och biträdet kan komma överens om att den enskilde helt eller delvis ska stå för sådana kostnader. För att det inte ska råda osäkerhet om merkostnaderna kan ett förhandsbesked begäras i frågan.

› En ny organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans

Från den 15 februari 2010 kommer en ny organisation att gälla för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans. Dagens 23 länsrätter kommer att bli tolv. Länsrätterna byter också namn till förvaltningsrätter. Det kommer att finnas förvaltningsrätter i Stockholm, Uppsala, Malmö, Göteborg, Karlstad, Linköping, Jönköping, Växjö, Falun, Härnösand, Umeå och Luleå.

› En ny lag om indrivning av bötesstraff inom EU

Genom den nya lagen införs en möjlighet att verkställa svenska bötesstraff i andra medlemsstater inom Europeiska unionen och motsvarande möjlighet att verkställa andra medlemsstaters bötesstraff i Sverige. Syftet med lagen är att öka effektiviteten i det straff rättsliga samarbetet inom unionen. För svensk del är det Kronofogdemyndigheten som är behörig myndighet för att såväl ansöka om verkställighet utomlands av svenska bötesstraff som för att verkställa utländska bötesstraff i Sverige. Det avgörande för i vilken stat inom EU ett bötesstraff verkställs ska vara var den dömde har inkomst eller tillgångar. Lagen träder i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2008/09:218).

› Lissabonfördraget

Som en följd av Lissabonfördraget ändras namnet på vissa av EU:s institutioner. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2010.

› Stiftelser - nya regler om registrering med mera

Den 1 januari 2010 träder ett antal ändringar i stiftelselagen i kraft (prop. 2008/09:84, SFS 2009:244). Alla stiftelser ska registreras i ett stiftelseregister och tilldelas organisationsnummer. Insamlingsstiftelser ska under tre sammanhängande räkenskapsår använda minst tre fj ärdedelar av sina intäkter för ändamålet. Detta för att minska utrymmet för missbruk. Stiftelser som har bildats av staten, en kommun eller ett landsting eller som förvaltas av en statlig myndighet ska inte längre vara undantagna från fullständig tillsyn. Efter en höjning av gränsvärdet blir stiftelser bokföringsskyldiga och skyldiga att upprätta årsredovisning om värdet på stiftelsens tillgångar överstiger 1 500 000 kr.

› Ökade möjligheter till fastighetsbestämning

Det införs regler om en kompletterande lantmäteriåtgärd, så kallad särskild gränsutmärkning. Den gör det möjligt att märka ut fastighetsgränser på marken i fler fall och på ett mer rättssäkert sätt än tidigare. Det blir också möjligt att genom fastighetsbestämning avgöra vilken omfattning en gemensamhetsanläggning har. En samfällighetsförening som förvaltar anläggningen kan ansöka om en sådan åtgärd. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2008/09:177).

› Brott som riktar sig mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning

Genom ändringar i brottsbalken utvidgas straff bestämmelser till att omfatta gärningar som riktar sig mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning. Det gäller bland annat osann utsaga inför en internationell domstol, övergrepp i rättssak och skyddande av brottsling samt våld eller hot mot tjänsteman (prop. 2008/09:226). Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010.

› Undantag från kravet på arbetstillstånd för utländska arbetstagare som avser att i Sverige genomgå företagspraktik eller utbildning med mera i samband med affärsuppgörelser

Ändringarna innebär att utländska arbetstagare vid internationella koncerner som ska genomgå praktik, internutbildning, eller annan kompetensutveckling hos ett företag i Sverige som ingår i koncernen undantas från kravet på arbetstillstånd.

Även arbetstagare som inom ramen för en affärsuppgörelse ska genom gå utbildning, genomföra tester, förbereda eller avsluta leveranser eller utöva liknande aktiviteter i Sverige undantas från kravet på arbetstillstånd. Förordningsändringarna träder i kraft den 1 januari 2010.

› Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet (Prop. 2009/10:31)

För att genomföra EG-direktiven 2004/83/EG om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som fl yktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (skyddsgrundsdirektivet) och 2005/85/EG om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallande av flyktingstatus (asylprocedurdirektivet) har det i en proposition som överlämnades till riksdagen i oktober 2009 föreslagits att nya bestämmelser ska införas i bl.a. utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97) (prop. 2009/10:31). De nya reglerna, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2010, innebär i huvudsak följande.

Det föreslås att utlänningslagen anpassas till skyddsgrundsdirektivets statusreglering. Vidare föreslås att det införs två kategorier av skyddsbehövande: alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande. Den förstnämnda kategorin motsvarar alternativt skyddsbehövande enligt skyddsgrundsdirektivet och den andra kategorin sådana skyddsbehövande som inte omfattas av direktivet.

Det föreslås också att bestämmelser om uteslutande från att anses som flykting respektive annan skyddsbehövande införs i utlänningslagen. En utlänning föreslås vara utesluten från att anses som fl ykting bl.a. om det fi nns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till krigsförbrytelser eller ett grovt icke-politiskt brott utanför Sverige innan han eller hon kom hit. En utlänning föreslås vara utesluten från att anses som annan skyddsbehövande bl.a. om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till krigsförbrytelser, ett grovt brott eller utgör en fara för rikets säkerhet.

Dessutom föreslås att det i vissa fall ska vara möjligt att vägra en flykting uppehållstillstånd, nämligen om han eller hon genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige eller om han eller hon har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här. Under samma förutsättningar ska en utlänning kunna vägras flyktingstatus.

Kan utlänningens asylansökan prövas i ett annat land på grund av bestämmelser om första asylland eller säkert tredjeland eller på grund av bestämmelserna i Dublinförordningen ska enligt förslaget ansökan kunna avvisas. Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd och åberopat skyddsskäl föreslås huvudregeln vara att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får verkställas innan ansökan har prövats genom ett beslut som har vunnit laga kraft eller ett beslut om att avvisa ansökan har vunnit laga kraft.

Slutligen föreslås ändringar av reglerna om handläggning av ärenden med säkerhetsaspekter. Ändringarna föranleds förutom av asylprocedurdirektivet även av det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG). Flertalet ärenden med säkerhetsaspekter ska enligt förslaget kunna prövas av domstol på samma sätt som andra utlänningsärenden. Särskilt kvalifi cerade säkerhetsärenden ska handläggas enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Detta ska gälla även om ärendet innefattar frågor om uppehållstillstånd, statusförklaring eller resedokument.

Migrationsverkets beslut i dessa ärenden ska kunna överklagas till regeringen. Har regeringen beslutat att utvisa en EES-medborgare eller en familjemedlem till en sådan medborgare med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll ska han eller hon ha möjlighet att hos Regeringsrätten ansöka om rättsprövning.

Utrikesdepartementet

› Lagen om tjänster på den inre marknaden

Den 27 december 2009 träder lagen om tjänster på den inre marknaden i kraft (2009:1079) och förordningen med samma namn (2009:1078). Lagen och förordningen är en del av genomförandet i Sverige av EU:s tjänstedirektiv och ska ge genomslag åt direktivets principer om etableringsfrihet, frihet att tillhandahålla och motta tjänster samt icke-diskriminering. Syftet är att det ska bli enklare för främst små och medelstora tjänsteföretag att bedriva verksamhet i EU:s medlemsländer samtidigt som tjänsternas kvalitet bibehålls.

En ny webbfunktion, den så kallade gemensamma kontaktpunkten, inrättas i alla EU:s medlemsländer. Den ska göra det enklare för en tjänsteföretagare att hitta samlad information om vilka krav på tjänsteverksamhet som gäller i olika länder. Genom kontaktpunkten ska företagaren också kunna klara av alla kontakter med myndigheter och exempelvis ansöka om tillstånd och genomföra andra formaliteter på distans. I Sverige är det Kommerskollegium och Tillväxtverket som ansvarar för kontaktpunkten.

Myndigheternas handläggning av tillstånd för tjänsteverksamhet kommer att bli mer transparent genom att tidsfrister för handläggningen anges i samband med att en komplett ansökan har kommit in. I vissa fall införs så kallat tyst beviljande, vilket innebär att en ansökan automatiskt får bifall om myndigheten inte har gett annat besked inom den angivna tidsfristen.

Myndigheterna blir också skyldiga att samarbeta med andra myndigheter inom EU för att kontrollera en tjänsteföretagares uppgifter, utbyta information i samband med tillsyn eller för att varna för det fall en tjänsteverksamhet kan vara farlig.

För att ta tillvara tjänsteköparens intresse ställer lagen krav på att tjänsteföretagaren lämnar tydlig och klar information, till exempel kontaktuppgifter, pris, villkor och uppgifter om hur en tvist kan lösas utomrättsligt. Företaget ska hantera klagomål skyndsamt.

Tjänstedirektivet ska vara genomfört i alla EU-länder senast den 28 december 2009. Förutom lagen och förordningen om tjänster på den inre marknaden, görs i Sverige ändringar i ett stort antal författningar som en följd av tjänstedirektivet.

Försvarsdepartementet

› Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning

Den 1 december 2010 trädde ett antal ändring i lagen (2008:717) om signal spaning i försvarsunderrättelseverksamhet, som reglerar signalspaning som utförs av Försvarets radioanstalt (FRA), i kraft. Ändringarna, som gjorts i syfte att stärka enskildas integritet och behandlas i prop. 2008/09:201 Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning, innebär bl.a.

• att det för att förtydliga syftet med signalspaningen i lagen närmare anges för vilka preciserade ändamål verksamheten, dvs. signalspaning, får bedrivas,
• att endast regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten får inrikta signalspaningen,
• att begränsningen att trafi k mellan avsändare och mottagare i Sverige inte får inhämtas tydliggörs,
• att signalspaningsmyndigheten (FRA) endast ges tillgång till sådana signalbärare som omfattas av tillstånd,
• att tillståndsprövningen också avser den användning av sökbegrepp som aktualiseras vid inhämtningen,
• att tillstånd ska prövas av en ny domstol, Försvarsunderrättelsedomstolen, på ansökan av signalspaningsmyndigheten (FRA),
• att det vid prövningen i domstolen ska närvara integritetsskyddsombud.
• att skyldigheten att förstöra inhämtad information utvidgas till att gälla också uppgifter lämnade under bikt eller enskild själavård, såvida det inte finns synnerliga skäl att behandla sådana uppgifter för ändamål som anges i lagen.

Enskildas rättigheter förstärks vidare genom att det i lagstiftningen regleras att en enskild ska underrättas om det vid signalspaning använts sökbegrepp som är direkt hänförliga till honom eller henne, såvida inte sekretess gäller för uppgiften.

Vidare ska enskilda ha rätt att till kontrollmyndigheten, (Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten), anmäla om de anser sig ha varit föremål för otillåten signalspaning. Kontrollmyndigheten ska då ha skyldighet att utreda detta. (SFS 2009:967).

Förutom ändringarna i lagen träder dessutom en ny lag (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstol i kraft vid samma tidpunkt. Därutöver kompletteras ändringarna med ytterligare lag- och förordningsändringar. I och med dessa författningsändringar upphör såväl Försvarets underrättelsenämnd och Signalspaningsnämndens verksamhet, samtidigt som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten och Försvarsunderrättelsedomstolen tar över kontroll respektive tillståndsverksamhet på området.

Socialdepartementet

› Vårdvalssystem i primärvården

Den 1 januari 2010 införs bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som innebär att samtliga landsting blir skyldiga att införa vårdvalssystem som ger medborgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Alla vårdgivare som uppfyller de av landstinget beslutade kraven i vårdvalssystemet ska ha rätt att etablera sig i primärvården med ersättning från landstinget (SFS 2009:140).

› Samarbete mellan kommuner och landsting samt stöd och information till barn

Den 1 januari 2010 införs bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som innebär skyldigheter för landsting och kommuner att gemensamt upprätta individuella planer för enskilda som har behov av insatser från både kommun och landsting. Den enskilde och dennes närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen och den enskilde måste samtycka till att planen upprättas.

Vidare införs i nämnda lagar en skyldighet för kommuner och landsting att ingå överenskommelser om samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. I hälso- och sjukvårdslagen och lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område införs också en skyldighet att inom hälso- och sjukvården särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd när en vuxen som barnet bor tillsammans med har en psykisk störning eller funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare eller oväntat avlider. (SFS 2009:979 - 981).

› Inrättande av Pensionsmyndigheten

Den 1 januari 2010 inrättas den nya myndigheten Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten övertar viss verksamhet från Försäkringskassan och all verksamhet från nuvarande Premiepensionsmyndigheten som vid samma tidpunkt läggs ner.

Pensionsmyndighetens uppdrag är att administrera den allmänna ålderspensionen dvs. inkomstpension, tilläggspension, premiepension samt garantipension.

Myndigheten ansvarar också för den allmänna efterlevandepensionen, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd, efterlevandestöd till barn, arbetsskadeersättning till efterlevande, ärenden om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna, sjömanspension samt den frivilliga pensionsförsäkringen (SFS 2009:986).

› Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen

Regeringen har i en proposition till riksdagen Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, m.m. i samband med förstärkta insatser för återgång i arbete (prop. 2009/10:45) lämnat förslag till lagändringar som kompletterar de åtgärder som regeringen avser att genomföra för att personer som har varit långvarigt sjukskrivna ska kunna återgå till arbetslivet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Det föreslås att en försäkrad i vissa fall ska kunna få förlängd sjukpenning utöver de idag gällande 550 dagarna.

Vidare föreslås att en försäkrad vars sjuk- eller aktivitetsersättning har upphört ska kunna återfå sin tidigare sjukpenninggrundande inkomst. Sjukpenning ska kunna betalas ut tidigast efter tre kalendermånader från det att sjuk- eller aktivitetsersättningen har upphört. Sjukpenning eller förlängd sjukpenning ska dock alltid kunna lämnas i sådana situationer när dessa förmåner kan lämnas utan någon tidsbegränsning.

Dessutom föreslås bestämmelser som rör bedömningen av nedsättningen av arbetsförmågan för försäkrade som deltar i arbetsmarknadspolitiska program eller som har lämnat ett sådant program på grund av sjukdom.

› Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten

Den 1 januari 2010 förs länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade över till Socialstyrelsen och samordnas med Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen får också ansvar för all tillsyn av tillståndspliktig enskilt driven verksamhet enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt tillsyn av Statens institutionsstyrelses (SIS) institutioner. En definition av begreppet tillsyn införs i berörda lagar.

Vidare införs bestämmelser om att Socialstyrelsen vid sin tillsyn kan höra barn. Socialstyrelsen ges också möjlighet att utfärda föreläggande att avhjälpa sådana missförhållanden som har betydelse för enskildas möjligheter att få de insatser de har rätt till. Förläggandena ska kunna förenas med vite. (SFS 2009:595-599 och 600).

› Inspektion av bostäder med särskild service och hem för vård och boende som tar emot barn och unga

Den 1 januari 2010 införs nya bestämmelser i socialtjänstförordningen (2001:937) och i förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade om tillsynen av hem för vård och boende som tar emot barn och unga och av bostäder med särskild service för barn och ungdomar. Socialstyrelsen ska regelbundet och minst två gånger per år inspektera sådana hem, och minst en av inspektionerna ska vara oanmäld. Den som utför inspektionerna ska samtala med barn och unga i verksamheten. Samtalen är dock frivilliga för barnen och ungdomarna.

Socialstyrelsen ska också ta fram information om sin tillsynsverksamhet. Informationen ska rikta sig till barnen och de unga och deras föräldrar. (SFS 2009 1140-1141).

› Investeringsstöd till trygghetsbostäder

År 2007 infördes ett investeringsstöd för att stimulera ny- och ombyggnad av särskilt boende för äldre. En ny boendeform, trygghetsboende, kan överbrygga glappet mellan vanligt boende och det särskilda boendet med heldygnsomsorg. Därigenom kan behovet av särskilt boende skjutas upp.

Förordningen (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. ändras så att nuvarande investeringsstöd för särskilda boenden även kan lämnas till trygghetsbostäder för äldre. Med trygghetsbostäder avses bostäder där det fi nns personal dagligen som på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Bostäderna är hyresrätter, kooperativa hyresrätter eller bostadsrätter som innehas av en person som har fyllt 70 år, makar, sambor eller syskon, där minst en har fyllt 70 år, eller efterlevande make, sambo eller syskon som vid dödsfallet sammanbodde med den avlidne i trygghetsbostaden, om dödsfallet har inträff at efter att bidrag har beviljats.

Förordningsändringen träder i kraft den 1 januari 2010, men bidrag till trygghetsbostäder får dock lämnas för ny- eller ombyggnad som påbörjats från och med den 1 oktober 2009.

› Förordning (2009:924) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2010

Genom förordningen har regeringen fastställt prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring till 42 400 kr respektive 43 300 kr för år 2010. Prisbasbeloppet för år 2010 är 400 kr lägre än 2009 års belopp. Det förhöjda prisbasbeloppet är 300 kr lägre än det belopp som gällde för år 2009. Det är första gången sedan basbeloppssystemet infördes år 1960 som ett basbelopp sätts ned i förhållande till föregående period.

Finansdepartementet

› Ändringar i premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet behöver i större utsträckning anpassas till pensionsspararnas kunskaper och engagemang för förvaltningen av premiepensionen. I syfte att bättre anpassa placeringen för sparare som inte aktivt väljer fonder kommer Premiesparfonden läggas ned och ersättas med ett förvalsalternativ med generationsprofi l. De pensionssparare som inte aktivt väljer fond får på så sätt en placering där risknivån är relaterad till dels spararens placeringshorisont, dels risken i den samlade allmänna ålderspensionen. Eftersom premiepensionsspararens engagemang kan variera över tid, ska det vara möjligt att även aktivt välja förvalsalternativet.

För att underlätta för sparare som väljer det statliga alternativet att vara aktiva ska det därutöver ges möjlighet att själv välja riskprofi l för de sparare som har andra riskpreferenser än de som erbjuds i förvals¬alternativet. Dessa alternativ ska utgöras av färdiga portföljsammansättningar för olika risknivåer som sätts samman av Sjunde AP-fonden. Genom att utnyttja den modell som används för att skapa förvalsalternativet uppnås kostnadseffektivitet. Vidare kommer Pensionsmyndigheten att få möjlighet ta ut avgifter för fondbyte. Dessa bestämmelser träder i kraft den 3 maj 2010.

Slutligen kommer bestämmelserna om ett efterlevandeskydd före pensionstid inom premiepensionssystemet, som aldrig har införts, tas bort, eftersom det inte är möjligt att erbjuda ett efterlevandeskydd före pensionstid som är självfinansierat, bedrivs enligt försäkringsmässiga principer och samtidigt är förenligt med socialförsäkringssystemets grunder.

Dessa lagändringar träder i kraft den 1 januari .

› Redovisning av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur

Enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter som trädde i kraft den 1 mars 2009, utvidgades den kommunala kompetensen så att kommuner och landsting får lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för.

De nu genomförda förändringarna i lagen (1997:614) om kommunal redovisning innebär att kommuner och landsting som beslutat bidra till statlig infrastruktur får möjlighet att välja mellan det hittills enda möjliga tillvägagångssättet, direkt kostnadsföring av bidrag, och att föra upp sådana bidrag i balansräkningen och upplösa dessa under högst 25 år. Förändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas i fråga om bidrag till statlig infrastruktur som har beslutats efter den 28 februari 2009.

› Slopad skatt på gödselmedel

I dagsläget är det endast Sverige inom EU som har generell skatt på gödselmedel både avseende kväve och kadmium. För att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft slopas skatten på gödselmedel fr.o.m. den 1 januari 2010. Lagen om skatt på gödselmedel upphör därmed att gälla vid utgången av 2009. Det gödselmedel som godkända lagerhållare har i lager när lagen upphör beskattas inte (prop. 2009/10:41).

› Energiskatteavdrag för vindkraft

Under 2004 inleddes en avtrappning av avdraget för energiskatt på el som produceras i vindkraftverk. Avtrappningen slutförs genom att avdraget för havsbaserad vindkraft slopas helt den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:41).

› Nya skattesatser på bränslen och el

Koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen räknas om efter den prisutveckling som skett under perioden juni 2008 och juni 2009. Därutöver höjs koldioxidskatten på bränslen med 1 öre per kilogram koldioxid. Även energiskattesatsen på el räknas om efter den prisutveckling som skett under perioden juni 2008 och juni 2009. De nya skattesatserna tillämpas från och med den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:41). Energi- och koldioxidskatterna på hushållsavfall som förbränns slopas fr.o.m. den 1 oktober 2010 (prop. 2009/10:41 och bet. 2009/10:SkU21).

› Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Miljöbilspremien upphörde den 1 juli 2009. För att även fortsättningsvis stimulera till inköp av personbilar med bättre miljöegenskaper befrias nya personbilar med dessa egenskaper från fordonsskatt under fem år från det att bilen togs i bruk för första gången (prop. 2009/10:41). Samma krav som ställdes på en bil för att ägaren skulle vara berättigad till miljöbilspremie gäller även för att en bil ska befrias från fordonsskatt. Befrielsen tillämpas retroaktivt från den 1 juli 2009. Från den 1 januari 2011 måste dock bilen uppfylla strängare avgaskrav för att omfattas av skattebefrielsen.

› Nya förfaranderegler för beskattning av punktskattepliktiga varor

Det införs nya förfaranderegler för beskattningen av EG-harmoniserade alkohol- och tobaksvaror samt energiprodukter. De nya förfarandereglerna baseras på ett nytt punktskattedirektiv. Enligt punktskattedirektivet ska medlemsstaterna skapa ett datoriserat system för dokumenthantering och kontroll (EMCS) av fl yttningar av nämnda varor. Systemet kommer att underlätta för myndigheterna att kontrollera varorna och på så sätt motverka skattebedrägerier.

EMCS ska användas när varor flyttas mellan medlemsstaterna av kommersiella aktörer. I direktivet finns också nya regler som tar sikte på när privatpersoner köper varor från andra medlemsstater. Det ska t.ex. vara möjligt att beskatta den som tar emot varor vid s.k. distansförsäljning, om säljaren inte har ställt säkerhet för punktskatten. Det ska också vara möjligt att i vissa fall beskatta den som innehar varor i Sverige, även om det inte går att fastställa hur varorna kommit hit. De nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas fr.o.m. den 1 april 2010 (prop. 2009/10:40 och bet. 2009/10:SkU18).

› Förordning om fastställande av minimipunktskatt på cigaretter för år 2010

Enligt lagen om tobaksskatt ska regeringen senast den 30 november det innevarande året fastställa den mest efterfrågade priskategorin av cigaretter och den minimipunktskatt som ska tas ut på cigaretter det nästkommande kalenderåret.

För år 2010 är den mest efterfrågade priskategorin av cigaretter 50 kronor per förpackning med 20 cigaretter, vilket är 1 krona mer än för år 2009. Minimipunktskatten på cigaretter för år 2010 fastställs till 1 krona och 29 öre per cigarett, vilket är en höjning med 2 öre per cigarett jämfört med år 2009.

› Nya regler om omsättningsland för tjänster, återbetalning till utländska företagare och periodiskt sammanställning

Med anledning av ändringar i mervärdesskattedirektivet om omsättningsland för tjänster ändras de motsvarande svenska reglerna i mervärdesskattelagen. Reglerna handlar om var tjänsterna ska beskattas när köparen och säljaren hör hemma i olika länder. Två nya huvudregler införs: tjänster som säljs mellan företag ska beskattas i köparens land och tjänster som säljs mellan företag och konsument ska beskattas i företagets (säljarens) land. Vidare ändras förfarandet för åter betalning av utländsk moms på så vis att ansökan om detta ska ske elektroniskt och hos Skatteverket. Ändringarna eff ektiviserar och förenklar momshanteringen. Dessutom införs nya regler om periodisk sammanställning avseende tjänster för att effektivisera kontrollen av EU-handeln. Detta är ett led i att bekämpa skattefusk i samband med transaktioner inom EU. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2010 och i ett fåtal fall den 1 januari 2011, den 1 januari 2012 respektive den 1 januari 2013 (prop. 2009/10:15).

Utbildningsdepartementet

› Gemensam examen

Reformen innebär ökade möjligheter till ett nationellt och internationellt samarbete inom den högre utbildningen. Statliga universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina får från halvårsskiftet 2010 möjlighet att utfärda en gemensam examen tillsammans med ett annat universitet, en högskola eller en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina eller ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person.

Ändringarna, som görs i högskolelagen (1992:1434) och i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas i fråga om utbildning som börjar efter utgången av juni 2010 (prop. 2008/09:175 samt SFS 2009:695 och SFS 2009:696).

› Utökade möjligheter till statsbidrag för gymnasial vuxenutbildning

Statsbidrag får från och med årsskiftet även lämnas för viss teoretisk gymnasial vuxenutbildning. Det gäller sådan teoretisk utbildning som kan ge grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå eller behörighet till yrkeshögskoleutbildning. Statsbidrag får även lämnas för utbildning till yrkes förare för persontransporter eller godstransporter. Detta möjliggörs genom en ändring i förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxen utbildning. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010 (SFS 2009:1077).

› Studiestödsdatalag

Den 1 januari 2010 träder studiestödsdatalagen i kraft. Lagen gäller utöver personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter inom studiestödsområdet. Detta innebär att personuppgiftsbehandlingen inom studiestödsområdet får en lagreglering som är anpassad till den tekniska utvecklingen på området. Kompletterande bestämmelser finns i studiestödsdataförordningen (prop. 2008/09:96, SFS 2009:287 och SFS 2009:321).

› Nya bestämmelser om tillträde till högskoleutbildning

Kraven för grundläggande behörighet skärps, bl.a. genom att det krävs minst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Vid urval, dvs. om det fi nns fl er behöriga sökande till en utbildning än det finns platser, får betyg tillgodoräknas meritpoäng om den sökande har lägst betyget Godkänt i vissa kurser i engelska, moderna språk eller matematik eller i angivna områdeskurser. Områdeskurser är av högskoleverket fastställda kurser som är särskilt värdefulla för den sökta utbildningen och som innebär en fördjupning eller en specialisering. Förändringarna, som görs i högskoleförordningen (1993:100), träder i kraft den 1 januari och ska tillämpas vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2010 (prop. 2004/05:162 och prop. 2006/07:107 samt SFS 2006:1054, SFS 2007:666, SFS 2008:229, SFS 2008:433 och SFS 2009:1238). 

Jordbruksdepartementet

› Eftersök av trafikskadat vilt

Genom ändringar i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen(1987:905) regleras den i dag frivilliga verksamheten med uppspårning och avlivning av vilt (eftersök) närmare. Polisen ges befogenhet att vidta de åtgärder som behövs för att spåra upp och avliva vilt som varit inblandat i en sammanstötning med motorfordon och att ge någon annan uppdrag att göra detta. Eftersöket får ske på annans jaktmark.

Den som kört på vilt blir skyldig att anmäla detta till polisen, även om skada inte kan konstateras på djuret. Straff sanktionen för underlåtenhet att anmäla en kollision med vilt utvidgas också till att gälla även fall då skada på djuret inte kunnat konstateras. De jägare som hjälper polisen med att söka upp vilt får till skillnad från i dag en ersättning för sitt eftersöksarbete. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2010. (Prop. 2008/09:191, bet. 2009/10:MJU3, rskr. 2009/10:25).

› Jakt efter varg och järv

I anledning av regeringens proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning ändras jaktförordningen (1987:905) så att licensjakt på varg och järv ska kunna beslutas under vissa förutsättningar. Naturvårdsverket får delegera till länsstyrelsen att besluta om licens- och skyddsjakt på björn och lo om det fi nns en reproducerande stam inom länet och antalet föryngringar i länet och rovdjursförvaltningsområdet överstiger miniminivån som fastställts enligt förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn. Delegering får även ske om antalet föryngringar inte överstiger miniminivån eller någon miniminivå inte finns (varg, järv) men ska då ange hur många individer som högst får fällas under ett år. Naturvårdsverket ska fortlöpande bedöma om delegeringsmöjligheten försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus och om så är fallet ändra eller återkalla delegeringsbeslutet. Den som avser att bedriva licensjakt efter varg, järv eller lo ska anmäla det till jaktkortsregistret. De nya reglerna träder i kraft den 15 december 2009. (Prop. 2008/09:210, 2009/10:MJU8, rskr. 2009/10:7).

› Nya rovdjursförvaltningsområden

Den 1 januari 2010 införs en ny förordning om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn. Bestämmelserna innebär att det ska fi nnas tre rovdjursförvaltningsområden i Sverige, det södra, det mellersta och det norra. För varje område ska det fi nnas ett samverkansråd för samverkan mellan länsstyrelserna. Företrädare för Sametinget ska ingå i råden för de mellersta och norra rovdjursförvaltningsområdena.

Naturvårdsverket ska på grundval av förslag från samverkansråden, som i sin tur bygger på förslag från länsstyrelserna, besluta om fastställande av nivåer för förekomsten av stora rovdjur i rovdjursförvaltningsområdena.

Länsstyrelserna ska upprätta rovdjursförvaltningsplaner och genomföra rovdjursinventering. Naturvårdsverket ska granska och fastställa inventeringsresultaten årligen. Samverkansråden ska utforma långsiktiga riktlinjer för förvaltningen inom rovdjursförvaltningsområdena. Ändringarna träder i kraft den 15 december 2009. (Prop. 2008/09:210, 2009/10:MJU8, rskr. 2009/10:7)

› Lag om kontroll av skyddade beteckningar

Den 1 januari 2010 träder en ny lag om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel och en ny förordning om handläggning och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel i kraft.

Lagen och förordningen innehåller kompletterande bestämmelser till EU-bestämmelser om geografi ska beteckningar, ursprungsbeteckningar, traditionella uttryck och garanterade traditionella specialiteter samt om kontroll. Den nya lagen och den nya förordningen reglerar främst det kontrollförfarande som ska tillämpas inom området.

Kontrollförfarandet har nära anpassats till vad som gäller inom livsmedelskontrollen (Prop. 2009/10:22, rskr. 2009/10:100).

› En ny organisation för veterinär service

I regeringens proposition 2008/09:211 En ny organisation för veterinär service och vid utbrott av smittsamma djursjukdomar görs bedömningen att det finns ett fortsatt behov av statligt stöd för att upprätthålla smittskydds- och jourberedskap och tillfredsställande veterinär service i hela landet och att den stödberättigade verksamheten om möjligt bör upphandlas.

Bedömningen görs vidare att privatpraktiserande veterinärer i större utsträckning än i dag bör ges möjlighet att få stöd för att delta verksamheten. I en regeringsförordning regleras vad som ska ingå i ett avtal mellan Jordbruksverket och veterinärer som utför beredskap, jour och verksamhet i områden där veterinär service inte finns att tillgå på marknadsmässiga grunder samt hur ersättningen för sådan service ska beräknas.

Genom en ny lag om officiella veterinärer blir det vidare möjligt att förordna privatpraktiserande veterinärer som s.k. offi ciella veterinärer, dvs. veterinärer som enligt EG-rätten har myndighetsliknande uppgifter. (Prop. 2008/09:211, bet. 2009/10:MJU7, rskr. 2009/10:27.)

› Nya regler om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård

Den 1 januari 2010 införs en ny lag om verksamhet i djurens hälso- och sjukvård. Genom den nya lagen legitimeras, förutom veterinärer, även djursjukvårdare. Den skyddade titeln blir djursjukvårdare. För hovslagare och för humanmedicinska legitimationsyrken införs ett behörighetsreglering genom ett godkännandeförfarande. De behörighetsreglerade yrkesutövarna benämns djurhälsopersonal.

I lagen finns bestämmelse om skyldigheter för och ansvar för djurhälsopersonal. De ska bl.a. arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Lagen innehåller också begränsningar i rätten att vidta åtgärder för den som yrkesmässigt arbetar inom djurens hälso- och sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen. En sådan person får t.ex. inte utföra operativa ingrepp på eller ge injektioner till djur.

Lagen innehåller även bestämmelser om tillsyn över den som tillhör djurhälsopersonalen samt om disciplinpåföljd och återkallelse av behörigheter. Det införs också en möjlighet att besluta om en treårig prövotid för fortsatt behörighet. En sådan prövotid ska bl.a. meddelas den som varit oskicklig i utövningen av sitt yrke. Frågor om disciplinpåföljd, beslut om prövotid och återkallelse av behörighet m.m. ska prövas av Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård.

Vidare finns bestämmelser om straff bl.a. för den som yrkesmässigt arbetar inom djurens hälso- och sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen och som bryter mot begränsningarna i rätten att behandla djur eller som vid sådan verksamhet framkallar fara för skada på ett djur oavsett om skadan beror på olämplig behandling eller på dröjsmål med veterinär vård. (Prop. 2008/09:94, rskr. 2008/09:97)

Miljödepartementet

› Handel med utsläppsrätter

Riksdagen har beslutat att anta regeringens förslag till ändring i lagen om handel med utsläppsrätter som regeringen föreslog i propositionen 2008/09:147 Flyget i utsläppshandeln.

Lagändringarna innebär bl.a. följande:

• Luftfarten inkluderas i systemet för handel med utsläppsrätter från och med den 1 januari 2012.
• Verksamhetsutövaren ska för varje år övervaka utsläppen och kunna redovisa utsläppsrätter som täcker de faktiska utsläppen.
• Flera betydelsefulla undantag görs från tillämpningsområdet, bl.a. för flygningar med flygplan vars maximala certifierade startmassa understiger 5 700 kg. Det innebär att flertalet nöjesflyg och sportflyg undantas.
• Utsläppsrätter kommer dels att tilldelas efter ansökan om tilldelning och baserat på transportarbetet (85 procent), dels genom auktionering (15 procent).

Reglerna finns i SFS 2009:685.

› Fluorerade växthusgaser (f-gaser)

Sedan juli 2006 gäller EG:s förordning om f-gaser. Förordningen ställer krav på att företag och personal som arbetar med f-gaser ska ha viss kompetens. Minimikraven för kompetens inom olika arbetsområden har fastställts.

Enligt de tidigare reglerna ska företag som arbetar inom kyl- och värmeområdet vara ackrediterade. EG-förordningen ställer dock endast krav på certifiering. I fråga om personal har det hittills endast varit arbetsledare som måste vara certifierade medan EG-förordningen ställer krav på att all personal ska vara certifierad.

I korthet kan sägas att EG-reglerna höjer kompetenskraven för personal men sänker dem för vissa typer av företag. De svenska kraven på kompetens för företag och personal som arbetar med f-gaser anpassas till de nya EG-reglerna. Detta innebär bl.a. att kravet på ackreditering för företag som arbetar inom kyl- och värmeområdet tas bort och ersätts med ett krav på certifiering.

Förutom kyl- och värmeområdet innebär EG-förordningen krav på certifiering inom brandskyddsområdet. För svensk del medför detta i princip endast att det som tidigare varit ett frivilligt system nu blir obligatoriskt. Även för högspänningsområdet innebär EG-förordningen nu formella krav på certifiering.

 Förordningsändringar gällande strandskydd

Regeringen har beslutat gällande förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken att en avgift, i likhet med vad som gällt tidigare, ska tas ut för länsstyrelsens prövning av ärenden om dispens från strandskyddet.

Ändringen i förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. innebär att Naturvårdsverket inte längre ska få en kopia av kommunala beslut om dispens från strandskyddet. Beslutet har samband med ändringarna i strandskyddet som trädde i kraft den 1 juli 2009 och som innebär att Naturvårdsverket inte längre har rätt att överklaga kommunala strandskyddsbeslut. Reglerna finns i SFS 2009:1043 och 1044.

› Miljöbalkens försäkringar

Riksdagen har beslutat att anta regeringens proposition 2008/09:217 Miljöbalkens försäkringar och avhjälpande av förorenade områden m.m. Lagändringarna i propositionen innebär att miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen avskaffas den 1 januari 2010.

Från försäkringarna har kunnat betalas ut ersättning för sanering och person- och sakskador när skadevållaren inte kunnat betala. Försäkringarna har finansierats av dem som bedriver miljöfarlig verksamhet. Bakgrunden till att de avskaffas är främst att de har använts i så liten omfattning.

› Hållbart skydd av naturområden

Riksdagen har bifallit förslaget till lagändringar i regeringens proposition 2008/09:214 Hållbart skydd av naturområden. Lagändringarna innebär att något toleransavdrag inte längre ska göras när man bestämmer ersättning enligt 31 kap. miljöbalken på grund av beslut om områdesskydd m.m. Motsvarande gäller i fråga om ersättning enligt skogsvårdslagen på grund av beslut som rör avverkning i fjällnära skog.

Ändringarna i 7 kap. miljöbalken innebär att även en kommun får besluta om att bilda vissa typer av biotopskyddsområden (hittills har endast länsstyrelsen/ Skogsstyrelsen haft sådan beslutanderätt) och att dispens får ges även i fråga om biotopskyddsområden som har beslutats i särskilda fall.

Miljöledning i statliga myndigheter

Idag har cirka 200 myndigheter fått i uppdrag av regeringen att ha ett miljöledningssystem. Uppdragen har getts genom särskilda regeringsbeslut från år 1996 och framåt. Ett årligt beslut om riktlinjer för rapportering av miljöledningsarbetet kompletterar de ursprungliga besluten. Naturvårdsverket har haft i uppdrag att vägleda myndigheterna i arbetet samt att sammanställa en årlig rapport med analys av myndigheternas rapporter av hur arbetet har gått.

Den nya förordningen innebär att de tidigare beslut som funnits med krav på miljöledningssystem för de olika myndigheterna ersätts med en förordning. Även riktlinjerna för rapportering ingår i förordningen. En nyhet är att regeringen pekar på värdet av registrering enligt EMAS eller certifiering enligt ISO 14001.

En annan nyhet är att myndigheterna ska använda energieffektiv informationsteknik. I övrigt innebär förordningen enbart en sammanställning och ett förtydligande av vad som redan gäller.

Förordningen avser de myndigheter som idag har regeringens uppdrag att ha ett miljöledningssystem - dessa anges i en bilaga till förordningen. Några av myndigheterna har ett s.k. förenklat uppdrag, som innebär att myndigheten framförallt ska arbeta med sin direkta miljöpåverkan. Reglerna finns i SFS 2009:907.

› Producentansvar för läkemedel

Hittills har Apoteket AB enligt verksamhetsavtalet med staten medverkat till ett säkert och miljöanpassat system för läkemedelsdestruktion avseende allmänhetens läkemedelsavfall. Det har inneburit att apoteken kostnadsfritt har tagit emot läkemedelsavfall som allmänheten har lämnat till apoteken. Dock har inte alla apotek tagit emot läkemedel som utgör farligt avfall, t.ex. cytotoxiska läkemedel och cytostatika.

Det nya producentansvaret innebär att motsvarande skyldighet kommer att gälla för alla apotek på en omreglerad marknad. Skyldigheten gäller inte farligt avfall. Apoteken ska ta emot avfallet på de försäljningsställen som omfattas av deras verksamhet och se till att avfallet transporteras bort och i övrigt hanteras på ett sätt som är godtagbart från miljösynpunkt.

Apoteken ska dessutom informera de som köper läkemedel om möjligheten att lämna läkemedelsavfall till apoteken och om varför avfallet inte bör blandas med annat avfall.

Läkemedelsverket ska ansvara för den operativa tillsynen för att apoteken tar emot avfall och informerar om möjligheten att lämna avfall på apoteken. Reglerna finns i SFS 2009:1031 och SFS 2009:1032.

Näringsdepartementet

Transportpolitik

› Nya bestämmelser om varsellyktor och s.k. nödstoppssignal på bilar

Fr.o.m. den 15 oktober 2009 är det tillåtet att vid färd under dagtid använda föreskrivna varsellyktor för en bil, utan att baklyktorna eller övriga lyktor behöver användas samtidigt. Det är också tillåtet att ha bromsljus med automatiskt blinkande ljus, s.k. nödsstoppssignal. De nya bestämmelserna regleras i trafikförordningen(1998:1276) och genom ändringen har 2008/89/EG genomförts. Trafikförordningen (1998:1276) har därmed anpassats till gällande utrustningskrav i det s.k. belysningsdirektivet, 76/756/EEG.

› Nya bestämmelser om vinterdäck och dubbdäck

Trafikförordningen (1998:1276) har ändrats så att utländska och svenska personbilar på resa till och från utlandet omfattas av gällande svenska regler om vinterdäck. Något undantag från kravet på vinterdäck ska således inte längre medges i dessa fall. Vidare ges en kommun möjlighet att, på viss väg eller vägsträcka, meddela förbud mot trafik med fordon som har dubbdäck. Ändringarna trädde i kraft den 15 november 2009.

› Slopande av kontrollmärket

Genom en ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister slopas systemet med kontrollmärke fr.o.m. den 1 januari 2010. Kontrollmyndigheterna, inklusive polisen, har all nödvändig information via fordonets registreringsnummer och Vägtrafikregistret. Systemet med utskick av kontrollmärken får numera anses föråldrat och kontrollmärket överflödigt. Fordonsägarna slipper vidare besväret med att fästa kontrollmärket på registreringsskylten. Framför allt underlättas för de fordonsägare som innehar ett stort antal fordon, exempelvis transportföretag.

Likaså förenklas en eventuell avställning av fordonet eftersom varken märke eller en särskilt framtagen kod behöver lämnas i samband med anmälan om avställning.

Slopandet beräknas medföra en besparing för Transportstyrelsen med ca 37 miljoner kr per år.

› Överföring av körkorts- och yrkestrafi kverksamhet från länsstyrelserna till Transportstyrelsen

Länsstyrelserna handlägger i dag t.ex. ansökningar om körkortstillstånd, dispenser och trafiktillstånd. Dessa uppgifter överförs vid årsskiftet till Transportstyrelsen som därmed får ett i det närmaste samlat ansvar för sådana frågor inom transportområdet.

I regeringens proposition 2009/10:20 Transportstyrelsens verksamhet inom körkorts- och yrkestrafi kområdet föreslås ändringar i ett flertal lagar för att möjliggöra en överföring av länsstyrelsernas verksamhet på nämnda områden till Transportstyrelsen.

De lagar som berörs är bl.a. körkortslagen (1998:488) och yrkestrafiklagen (1998:490). Dessutom berörs ett stort antal förordningar av följdändringar m.m. Samtliga författningar träder i kraft den 1 januari 2010. (bet. 2009/10:TU6, rskr. 2009/10:85).

› Varierande hastigheter på väg

Förordningen (2002:713) om försöksverksamhet med varierande högsta tillåtna hastighet får fortsatt giltighet till den 31 december 2011. Vägverket har därmed fortsatt möjlighet att låta den högsta tillåtna hastigheten på väg variera tillfälligt beroende på trafik-, väder- eller väglagsförhållanden. Erfarenheterna hittills är övervägande positiva och bestämmelserna avses framdeles bli permanenta.

Näringspolitik

› Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller

För att bidra till omställningen av energisystemet och till industriell utveckling inom energiteknikområdet beslutade regeringen i juni om att införa ett statligt stöd för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem. Stödet får uppgå till högst 60 procent av kostnader för projektering, arbete och visst material.

För stora företag får stödet uppgå till högst 55 procent av kostnaderna. Det är den som investerar i solcellssystem som kan få stöd och ansökan prövas av länsstyrelsen i det län där systemet ska installeras. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2009.

› Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter

För att offentliga sektorn ska vara ett föredöme när det gäller energieffektivisering har regeringen beslutat att domstolar och förvaltningsmyndigheter under regeringen måste vidta vissa energieffektiviseringsåtgärder. Minst två åtgärder ska väljas från en lista med sex olika alternativ. Exempelvis kan en myndighet välja att köpa in energieffektiv utrustning eller att genomföra åtgärder som rekommenderas vid en energibesiktning av lokalen. Energimyndigheten ska tillhandahålla listor på energieff ektiv utrustning för att underlätta myndigheternas val.

Förordningen är en del av genomförandet av EU:s energitjänstedirektiv. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2009.

› Förordning (2009:938) om statligt stöd till åtgärder för produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser

Stödet är avsett för spridning av redan framtagen teknik som ännu inte är konkurrenskraftig på marknaden. Det ska gå till projekt som bidrar till ökad produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser och kompletterar både de pengar för forskning, utveckling och innovation som Energimyndigheten disponerar och det stöd till gödselbaserad biogasproduktion som finns inom Landsbygdsprogrammet.

Stöd får lämnas med 45 procent av merkostnaderna jämfört med en konventionell anläggning och det högsta stödbeloppet till ett projekt är 25 miljoner kronor. Energimyndigheten handlägger stödet. Förordningen trädde i kraft den 1 november 2009.

› Förordning om statligt stöd till kommuner och landsting som tecknar energieffektiviseringsavtal

För att offentliga sektorn ska vara ett föredöme när det gäller energieff ektivisering införs ett stöd till kommuner och landsting som tecknar energieffektiviseringsavtal med Energimyndigheten. Stödet får avse kostnader för kommunens eller landstingets strategiska arbete med energieff ektivisering i den egna verksamheten.

Det beräknas utifrån antalet invånare i kommunen eller landstinget och det högsta stödbeloppet är 435 000 kronor per år. För att få stödet ska kommuner och landsting åta sig att fastställa en strategi för energieff ektivisering, att aktivt arbeta för energieffektivisering, och genomföra minst två av de åtgärder som framgår av förordningen (2009:893) om energieff ektiva åtgärder för myndigheter.

Förordningen är en del av genomförandet av EU:s energitjänstedirektiv. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2010.

› Förordning om statligt stöd till energikartläggning

Stödet går till kartläggning av ett företags energianvändning i syfte att uppnå en effektiv användning av energi. Det får lämnas till företag som har en slutlig användning av energi på mer än 0,5 GWh per år och till vissa jordbruksföretag. Stödet får uppgå till högst 50 procent av kostnaden för en energikartläggning, dock högst 30 000 kronor.

Det företag som har beviljats stöd ska upprätta en energiplan som visar resultatet av energikartläggningen och vilka åtgärder företaget har för avsikt att genomföra. Energimyndigheten handlägger stödet. Förordningen är en del av genomförandet av EU:s energitjänstedirektiv. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2010.

› Ändringar i konkurrenslagen

Nya regler införs i konkurrenslagen (2008:579) som ökar möjligheten att pröva konkurrensproblem som kan uppkomma när staten, en kommun eller ett landsting säljer varor och tjänster på marknaden i konkurrens med andra företag (prop. 2008/09:231).

Reglerna innebär att Stockholms tingsrätt får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden eller om det hämmar eller är ägnat att hämma förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens.

Förbud får dock inte meddelas när det gäller förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt. Även en konkurrenssnedvridande verksamhet som en kommun eller ett landsting bedriver får förbjudas. Förbud får dock inte meddelas om verksamheten är förenlig med lag, t.ex. kommunallagen (1991:900).

Det är Konkurrensverket som i första hand har att föra talan om förbud. Om verket i ett visst fall beslutar att inte väcka talan, får detta göras av ett företag som berörs av förfarandet eller verksamheten. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2010.

› Förhandsprövning av nättariffer

Nya bestämmelser i ellagen (1997:857) innebär att det ska göras en förhandsprövning av avgifterna för överföring av el och anslutning till en ledning eller ett ledningsnät.

Förhandsprövningen ska ske genom att det i förväg fastställs hur stora intäkter som ett elnätsföretag får uppbära genom nättariff er under en tillsynsperiod (en intäktsram). Den första tillsynsperioden ska börja den 1 januari 2012.

Intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva nätverksamhet under tillsynsperioden och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten. Hänsyn ska tas till kvaliteten i nätföretagets sätt att bedriva verksamheten.

Nätmyndigheten ska fastställa intäktsramen i fråga om lokalnät och regionnät. När det gäller stamnätet ska beslutet fattas av regeringen.

Bestämmelserna behandlas i propositionen 2008/09:141 Förhandsprövning av nättariffer.De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2010 respektive den 1 januari 2012.

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

› En lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

En ny lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk träder i kraft den 1 januari 2010. Samtidigt upphör lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar att gälla.

Den nya lagen innehåller bland annat allmänna bestämmelser om de nationella minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Lagen innebär att förvaltningsområdena för fi nska och samiska utvidgas och att rätten att använda minoritetsspråken fi nska, meänkieli och samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar förstärks. Lagen innehåller också bestämmelser om vissa skyldigheter inom förskoleverksamhet och äldreomsorg samt bestämmelser om uppföljning av tillämpningen av lagen.

› Statsbidrag till kommuner för minoritetspolitiska insatser

De kommuner som ingår i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, kommer att få statsbidrag. Bidraget ska användas till de merkostnader som uppkommer i kommunerna med anledning av de rättigheter som tillkommer enskilda enligt lagen och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska. Även landsting som ingår i förvaltningsområdena får bidrag. En fördelningsnyckel för beräkning av statsbidraget framgår av förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk som träder i kraft den 1 januari 2010.

Av förordningen framgår också att Länsstyrelsen i Stockholms län respektive Sametinget har uppföljningsansvar för lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt fördelar statsbidraget till kommunerna och landstingen.

› Statsbidrag till organisationer för nationella minoriteter

Länsstyrelsen i Stockholms län kommer att fördela statsbidrag enligt förordningen (2005:765) om statsbidrag för nationella minoriteter. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010.

› Extra ersättning till kommuner 2010 för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden

För åren 2007-2009 har medel funnits avsatta för extra ersättning till kommunerna för flyktingmottagande enligt förordningen (2007:662) om extra ersättning till kommuner för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden. Regeringen har i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, utg. omr. 13) föreslagit att motsvarande ersättning utgår till kommunerna för de personer som tas emot till och med den 30 november 2010.

Under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens förslag avser regeringen att besluta en ny förordning om extra ersättning till kommuner 2010 för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden. Bestämmelserna avses träda i kraft den 1 februari 2010.

› Schablonbelopp för flyktingmottagande

En kommun som har tagit emot fl yktingar och vissa andra utlänningar för bosättning har rätt till ersättning. Regeringen fastställer varje år schablonbelopp för flyktingmottagande. Schablonbeloppen för 2010 avses beslutas genom en ändring i förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande mer mera. Ändringen avses träda i kraft i januari 2010.

Kulturdepartementet

› Radio- och TV-avgiften

Vissa ändringar görs i lagen (1989:41) om fi nansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Ändringarna i lagen innebär att TV-avgiften i fortsättningen ska benämnas radio- och TV-avgift. Vidare ska företag och statliga myndigheter betala en enda avgift för samtliga TV-mottagare som de innehar (prop. 2008/09:195). Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010.

› Riksarkivet ombildas till en sammanhållen myndighet

Landsarkiven är i dag arkivmyndigheter under Riksarkivet, vilket innebär att Riksarkivet i förhållande till landsarkiven är centralmyndighet. Landsarkiv finns i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund. Den 1 januari 2010 ombildas Riksarkivet till en sammanhållen statlig arkivmyndighet genom att landsarkiven avvecklas och deras verksamheter inordnas i Riksarkivet.

Den nya organisatoriska strukturen behandlas i propositionen 2009/10:3 Tid för kultur. Riksarkivet och landsarkivens nuvarande uppdrag regleras i förordningen (2007:1179) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven. Den 1 februari 2010 träder en ny förordning med instruktion för Riksarkivet i kraft som ersätter denna förordning.

› Satsningen Skapande skola utvidgas

För att fördjupa skolans arbete med kultur inleddes under 2008 satsningen Skapande skola i årskurs 7-9. Satsningen ger kommuner och fristående skolor möjlighet att ansöka om statliga medel till inköp av professionell kulturverksamhet, till insatser som främjar ungas eget skapande och till insatser som långsiktigt ökar samverkan mellan skolan och kulturlivet.

Satsningen regleras i förordningen (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan. 2010 utvidgas Skapande skola till att även inkludera årskurs 4-6. Den utvidgade satsningen gäller från och med den 1 januari 2010.

Arbetsmarknadsdepartementet

› Vissa ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

En ansökan om arbetslöshetsersättning ska göras inom nio månader från den sista dagen i den tidsperiod ansökan avser för att inte rätten till ersättning för perioden ska gå förlorad. Undantag kan göras när det finns synnerliga skäl.

För den som har varit långvarigt sjukfrånvarande får den tid under vilken en sökande har varit förhindrad att arbeta, så kallad överhoppningsbar tid, omfatta upp till tio år vid beviljande av en ny ersättningsperiod. En före detta medlem i en arbetslöshetskassa som har varit långvarigt sjukfrånvarande föreslås under vissa förutsättningar kunna få ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen redan efter tre månaders medlemskap.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om viss schablonberäkning av ersättningen för dem som varit långvarigt sjukfrånvarande. Tid då en sökande varit hindrad att arbeta på grund av uppdrag som familjehemsförälder ska i vissa fall betraktas som överhoppningsbar tid vid bestämmande av ramtid. Med ramtid menas en viss tidsperiod före det att den sökande blev arbetslös.

Den nya bestämmelsen om tidsgräns för ansökan om arbetslöshetsersättning träder i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:7). Övriga ändringar föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt (prop. 2009/10:49).

› Vissa ändringar i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

En arbetslöshetskassa ska lämna uppgifter om medlemskap och medlemmars ersättning till Statistiska centralbyrån när myndigheten begär det. Uppgifterna ska användas för kartläggning och analys av arbetsmarknaden. En kassaföreståndare ska kunna vara kassaföreståndare i mer än en arbetslöshetskassa. En arbetslöshetskassas styrelse ska kunna uppdra åt kassaföreståndaren att fatta beslut i ärenden om uteslutning av en medlem och frånkännande av rätt till ersättning.

Det införs en tidsgräns för korrigeringar av arbetslöshetskassornas avgifter till staten. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:7).

› Vissa ändringar i Semesterlagen (1977:480)

En ny beräkningsregel för semesterlön, sammalöneregeln, införs som huvudregel för arbetstagare med fast lön. Procentregeln, som gäller för beräkning av semesterlön i dag, behålls och förenklas. Reglerna för när semester intjänas under frånvaro, semesterlönegrundande frånvaro, förenklas genom att frånvaro på grund av sjukdom och arbetsskada som längst är semesterlönegrundande i ett helt intjänandeår i stället för två. Vidare förenklas reglerna om när semester intjänas under frånvaro som beror på ledighet med tillfällig föräldrapenning. Reglerna för när arbetstagare med tidsbegränsade anställningar tjänar in semester ändras.

De särskilda semesterregler som nu gäller för hemarbetande och okontrollerade arbetstagare tas bort. En ny regel införs som innebär att endast ett visst antal semesterdagar ska ersättas med semesterlön om semestern på grund av frånvaro inte har kunnat läggas ut under semesteråret. Ändringarna träder i kraft den 1 april 2010 (prop. 2009/10:4).

› Vissa ändringar i arbetsmiljölagen (1977:1160) m.m.

Elevers och studerandes medverkan i arbetsmiljöarbetet förstärks. Yngre elever samt elever i särskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) ges rätt att delta i arbetsmiljöarbetet efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt.

Elever i grundskolans årskurs 7-9 och specialskolans årskurs 7-10 samt gymnasieskolan företräds i arbetsmiljöarbetet av elevskyddsombud. För vuxna studerande, till exempel studenter vid universitet och högskolor, införs ett system med studerandeskyddsombud, vars roll blir betydligt starkare än de nuvarande elevskyddsombudens.

Skolverket, universitet och högskolor samt Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela närmare föreskrifter om bland annat utbildning av elevskyddsombud och studerandeskyddsombud.

Arbetsmiljöskyddet för utomstående arbetskraft, bland annat arbetskraft som hyrs in från bemanningsföretag, förbättras genom en utvidgning av skyddsombudens befogenheter.

Arbetsmiljölagen anpassas till utvecklingen i arbetslivet på så sätt att benämningen arbetsmiljöombud tas med i lagen som en alternativ benämning för skyddsombud. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2008/09:138).

› Förordning om statligt stöd inom det nationella strukturfondsprogrammet

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) betalar ut stöd inom ramen för det nationella strukturfondsprogrammet 2007-2013. Förordning (2009:982) om statligt stöd inom det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning syftar till att ge Svenska ESF-rådet möjlighet att betala ut stöd för utbildning av sysselsatta för den aktuella programperioden genom att tillämpa kommissionens allmänna gruppundantagsförordning på statsstödsområdet (kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008).

Förordningen innehåller också bestämmelser om tillämpning av gruppundantaget för stöd av mindre betydelse (kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006). Förordningen träder i kraft den 1 december 2009.